Samlastning eller ”lokal logistik” som utövarna själva kallar det ibland, är ett intressant område när Trafikanalys utredare tittar på åtgärder för att komma åt e-handelns transporter, men svagheten ligger i affärsmodellen, anser utredaren Maria Melkersson. – Tittar man på vilka projekt som överlever när pengarna tar slut, så är det ytterst få.
Jacob Enwalls föredrag om Urban Services på Logistik&Transport-mässan i höstas, väckte intresset för ett studiebesök hos Trafikanalys utredare Maria Melkersson.
– Samlastning är ju högaktuellt idag. Vi har varit på en del studiebesök och tyckte det kunde vara intressant att besöka även Arenastaden, förklarar Maria Melkersson, på Trafikanalys och räknar upp Nordstan Cargo Bike Hub och Stadsleveransen i Göteborg som exempel på projekt man varit i kontakt med.
I december kom utredarnas första delrapport om e-handelns transporter, där man konstaterar att fokus på snabbhet är ett problem om e-handeln inte ska generera transporter, eftersom denna “ökar leveransfrekvenser, försämrar förutsättningar för effektiva rutter och försvårar samlastning, särskilt i transportkedjans sista led.”
Affärsmodellen A och O
I uppdraget ingår även att undersöka hur transporterna kan effektiviseras, och att beskriva vilka affärsmodeller och styrmedel som i dag finns för att minska trafikarbetet.
Just affärsmodellen, menar Maria Melkersson, är ofta svagheten i samlastningsprojekt.
– Det vanliga är att det finns offentliga medel: EU-pengar, kommunala medel eller liknande. Och tittar man på vilka projekt som överlever när pengarna tar slut, så är det ytterst få, förklarar hon.
Därför är affärsmodellen A och O. Hur man tar betalt för sina tjänster, och täcker de utgifter man har.
– Vi tycker att projektet i Arenastaden är ett intressant exempel på samlastning som verkar kunna stå på egna ben – kanske är det en bra modell att samlasta mot butik som de gör i Arenastaden, och även i Nordstan. Man bör dock observera att än så länge hanterar US mycket lite av just e-handlade varor men planer finns för att utöka detta.
Jacob Enwall i samtal med Maria Melkersson och Pia Sundbergh, utredare av e-handelns transporter på Trafikanalys. Foto Klara Eriksson.
Något hon reflekterat över är att samlastningsprojekten nästan alltid måste få hjälp med omlastningsytor, logistikansläggningar etc. från ägare eller kommunen, för att kunna få ihop kalkylen.
– Får projekt den typen av hjälp så är det viktigt att man är transparent och konkurrensneutral, säger Maria Melkersson.
Utbyggd paketskåpsinfrastruktur
Något annat som är i ropet just nu, och som utredarna funderar över är paketskåp. Kan en utbyggd, branschneutral paketskåpsinfrastuktur, som exempelvis Svensk digital handel aviserat, leda till effektivare transporter?
Huddinge kommun till exempel är på gång med 100 paketskåp i närtid, i samarbete med Postnord.
– Eftersom Trafikanalys ska analysera e-handelns transporter är vi förstås intresserade av om paketskåpen ska tillkomma enbart för att ge ökad service till e-handelskunderna, eller om paketskåp också ska t ex kunna ersätta vissa ombud, säger Maria Melkersson.
Projektgruppen kommer under den närmaste tiden intervjua en rad kommuner om deras planer för att hantera e-handelns transporter.
Slutrapporten kommer i mars.
Klara Eriksson
