Världsekonomin bromsar in och nästa år räknar Handelsbankens ekonomer med att de stora ekonomierna går in i en mild recession med stigande arbetslöshet. Handelsbanken spår idag att vändningen för Sveriges räkning kommer först i slutet av 2024. Svensk Handels senaste Handelsbarometer visar att handlarnas pessimism fortsätter att öka.
Världsekonomin bromsar in och nästa år räknar Handelsbankens ekonomer med att de stora ekonomierna går in i en mild recession med stigande arbetslöshet. Drivkrafterna ser delvis olika ut i USA, Euroområdet och Kina. I både USA och Euroområdet driver hög inflation och snabbt stigande räntor en inbromsning i ekonomin. Men för Euroområdet tillkommer elkrisen som ytterligare förstärker nedgången. Kina däremot har inte samma problem med inflation och räntehöjningar men istället påverkas ekonomin av den fortsatt mycket strikta pandemipolitiken.
Mild lågkonjunktur i Sverige – vändning 2024
Den svenska ekonomin är fortsatt mycket stark med stigande sysselsättning och fallande arbetslöshet. Men hushållens köpkraft urholkas nu snabbt genom höga elpriser, snabbt stigande ränteutgifter och fallande reallöner. Handelsbankens ekonomer räknar med att hushållen hanterar situationen genom att både dra ner på sin konsumtion och sitt sparande. Trycket ökar också på att få igenom större löneökningar.
– Utifrån de siffror som nämnts antar vi att hushållen får kompensation på runt 40mdkr, vilket motsvarade en tredjedel av hushållens uppvärmningskostnader 2021. Det kommer mildra nedgången i konsumtionen men riskerar samtidigt att driva på inflationen ytterligare och kan då trigga fler räntehöjningar från Riksbanken beroende på hur stöden utformas, kommenterar Christina Nyman, chefsekonom på Handelsbanken.
Handelsbanken skriver att vi ska räkna med lågkonjunktur nästa år, med negativ tillväxt och stigande arbetslöshet. Med en nedgång i den globala konjunkturen dämpas även efterfrågan på svensk export och med både svagare inhemsk konsumtion, svagare export och stigande räntor dämpas även investeringarna.
Sammantaget räknar bankens ekonomer med att BNP minskar något nästa år för att 2024 stiga med 1,6 procent 2024, vilket fortfarande är något lägre än trendtillväxten.
– Återhämtningen inleds först under slutet av 2024 när inflationen har fallit tillbaka och hushållens köpkraft åter förbättras, kommenterar Christina Nyman.
Handelsbankens bedömning är att styrräntan höjs med 50 punkter i november, och att Riksbanken fortsätter med två höjningar på 25 punkter i februari respektive april, upp till 2,75 procent.
Handeln pessimistisk
Idag har även branschorganisationen Svensk Handel publicerat Handelsbaromtern för september 2022 – en undersökning genomförd den 1 och 9 september 2022. Den visar att handlarna för sjätte månaden i rad har en en pessimistisk framtidstro, där både parti- och butikshandeln dyker, med 7,9 respektive 5,7 enheter. Även e-handelns framtidsutsikter tappar i indexet, men mindre: 1,9 enheter.
– Konsumenterna prioriterar hårdare och samtidigt handlar fler än tidigare i fysiska butiker. Det innebär en extra utmaning för e-handeln. Vi ser att hushållens totala konsumtion nu kommer att bromsa in ytterligare, vilket i sin tur får negativa konsekvenser när det gäller möjligheten för handeln att anställa och i förlängningen till att jobb går förlorade. Därför tror vi att bland annat ett tillfälligt slopat amorteringskrav är nödvändigt för att konsumtionsutrymmet inte ska sjunka till botten, avslutar Sofia Larsen.
Om Handelsbarometern: Ett värde på 100 innebär neutrala framtidsutsikter, partihandeln landade på 79,4, butikshandeln på 80,0 och e-handeln på 86,5.
Av Redaktionen
