ANALYS: Tuffare kamp om flödena väntar

Stockholm och Gävle, med flera hamnar, investerar stora summor i hamnutbyggnader. Men den stora tillväxten av sjöfartstransporter som tidigare prognostiserats av Trafikverket, har ännu inte ägt rum. –  Kampen om flödena kommer bli ännu tuffare nu, säger Inge Vierth, VTI. 

Utrikes gods som lossades i svenska hamnar minskade från 87 till 81 miljoner ton från 2018. I inrikes trafik var den lossade och lastade godsmängden totalt 24,4 miljoner ton, en liten minskning från 2018. Totalt minskade godsflödena med 5 procent 2019. 

– En slutsats är att det inte blivit några våldsamma ökningar för utrikestrafiken – den totala utrikes godshanteringen har minskat med sex procent och den totala inrikes godshanteringen med två procent mellan 2018 och 2019, och med Corona kommer det bli ytterligare en nedgång, åtminstone vissa kvartal. Det innebär att kampen om flödena kommer bli ännu tuffare – det är inte så mycket att kämpa om, säger Inge Vierth, transportforskare på VTI som leder ett flertal forskningsprojekt inom sjöfartsområdet. 

Någon större ökning av godsflödena genom Sveriges hamnar har inte skett. Källa Trafikanalys/VTI.

Tufft hämta hem satsningar

Hon menar att det kommer att bli tufft för Gävle, Norvik, Norrköping och de andra konkurrerande hamnarna att hämta hem de stora satsningarna. 

– Man har byggt ut för stora pengar, men det kommer inte bli lättare att dra till sig flöden nu. Norvik måste skaffa sig en plats och så vill Gävle, Norrköping, Göteborg m fl också växa.

Hur mycket gods som fraktas genom hamnarna beror på hur bra ekonomin går generellt – hur mycket som produceras och konsumeras i olika regioner. 

– Och här ser vi just nu en nedgång med oklart slutdatum, konstaterar Inge Vierth.  

Inge Vierth. Foto VTI.

Hoppfull kapprustning

Hamnarnas framtidstro som de senaste åren märkts av som en internationell och nationell kapprustning för att öka kapaciteten, inte minst på containersidan, beror på att fartygen blir större, men även på förhoppningen att sjöfarten ska öka i framtiden. Stockholms Hamnar har investerat 3,7 miljarder SEK i Norvik, och Gävle Hamn 200 miljoner SEK i sin nya containerterminal, som står färdig 2021.

– Men man ska akta sig att använda skattebetalarnas för att investera i något som sedan inte används, säger Inge Vierth, som ofta räknar på den samhällsekonomiska effekten av olika styrmedel och åtgärder från det offentligas sida. 

Ökat handelsutbyte med Östeuropa skulle visserligen kunna bibringa ökade godsflöden till Östersjöhamnarna. 

– När Norvik planerades räknade man t ex med en enorm tillväxt i Östeuropa, vilken inte har  kommit än. Det bor ju många människor i de olika östeuropeiska länderna, men än så länge har det inte blivit en mycket stor ökning av efterfrågan på produkter och därmed transporter där. 

Samarbete kan dra flöden

Just nu finns dock inte riktigt indikationer på ökad handel både med Kina och Östeuropa, menar hon. 

– Det är tänkbart att en marknad ökar och en annan minskar, till exempel genom att företag i större grad köper från producenter i Östeuropa i stället för från producenter i USA och Kina.

Genom att samarbeta i stället för konkurrera med varandra kan man dra till sig flöden

Hon påpekar dock att ”Norviksförespråkarna” inte brukade stirra sig blinda på prognoser, utan snarare betona att hamnen i Norvik kommer påverka marknaden. Och hon håller med om att Norviks läge vid Nynäshamn och 16,5 meter djupgående vid kaj är attraktivt. 

Anslutningen till hamnen förbättras också om man samarbetar med Mälarhamnarna för att med en pråmpendel nå längre in i landet. 

– Jag tror det är smart att jobba ihop med Mälarhamnarna bl. a för att få en bättre balans mellan import- och exportflöden och att man genom att samarbeta i stället för konkurrera med varandra kan dra till sig flöden. 

Av Klara Eriksson