Den 9 och 11 april bjöd infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson in till remissmöten om Trafikverkets inriktningsunderlag för transportinfrastrukturen för kommande planperiod. Näringslivets Transportråd och Sveriges Åkeriföretag anser att regeringen borde skjuta till mer pengar och beta av underhållsskulden.
Regeringen kommer under hösten 2024 ta fram en infrastrukturproposition med förslag till riksdagen om ekonomiska ramar och inriktning för en ny planperiod.
I juni förra året fick Trafikverket i uppdrag att ta fram ett inriktningsunderlag för transportinfrastrukturen för planperioden 2026–2037, som regeringen utgår ifrån. Trafikverket redovisade inriktningsunderlaget till regeringen den 15 januari i år. Underlaget skickades sedan på remiss till olika berörda remissinstanser, med sista svarsdag den 15 april 2024.
Remissmöten med branschen
Som ett komplement till de skriftliga remissvaren bjöd infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson den 9 och 11 april också in företrädare för olika branscher, organisationer och regioner till remissmöten om Trafikverkets inriktningsunderlag. Utöver ministern deltog statssekreterare Johan Davidson för att lyssna på deltagarnas synpunkter.
– Jag är glad att så många ville delta och ge sin syn på det inriktningsunderlag som Trafikverket tagit fram. Mina medarbetare och jag har fått ta del av många synpunkter som vi tar med oss i det fortsatta arbetet med den kommande infrastrukturpropositionen, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson.
Satsa mer och på underhåll!
Näringslivets Transportråd (NTR), transportköparnas organisation, har redan lämnat in sitt remissyttrande över Trafikverkets inriktningsunderlag till landsbygds- och infrastrukturdepartementet. NTR håller med Trafikverket om det är samhällsekonomiskt lönsamt att lägga pengar på underhåll och menar att “för att bibehålla dagens funktionalitet för drift och underhåll, eliminera eftersläpande underhåll och skyndsamt åtgärda flaskhalsar och öka kapaciteten i transportsystemet” så behövs ytterligare resurser.
NTR anser att regeringen bör öka de ekonomiska ramarna med minst 20 procent, det vill säga till minst 1 151 miljarder kronor (2023 års priser).
Även Sveriges Åkerföretag har också lämnat in sin bild av inriktningsunderlaget: man menar att samhället står inför utmaningar som klimatförändringar och säkerhetspolitiska hot, vilket kräver att infrastrukturen anpassas för att klara av allt från extremväder till geopolitiska spänningar men också anpassas till transportsektorns omställning till fossilfrihet. Även de vill se en utökad resurstilldelning från regeringen:
– Vår nuvarande infrastruktur kraftigt eftersatt. Vi välkomnar ambitionsnivån att återta hela underhållsskulden på väg och anser att den högsta ramfördelningen är en miniminivå och behöver stärkas ytterligare, kommenterar Peter Svensson, Teknik och Infrastruktur på Sveriges Åkeriföretag.
– Det är av stor vikt att investeringarna görs på ett effektivt sätt för att maximera så mycket infrastruktur som möjligt per investerad krona. Därför bör regeringen fortsatt styra och följa upp mot kostnadseffektiva investeringar inom ramen för nationell plan och utvärdering att beräknad samhällsnytta uppnås.
Arbetet fortsätter nu inom Regeringskansliet för att ta fram en infrastrukturproposition.
Av Klara Eriksson
