Den 9 juni gav Dagens Logistik ett webinar på temat “Corona – spiken i kistan för global försörjning?”, i samarbete med Catena och Newsec. Att corona skulle vara slutet på global försörjning var det ingen som trodde, däremot att en ökad decentralisering av logistiken, och mer styrning av kundbeteenden ligger i framtiden för att hantera den snabba handelsutvecklingen som nu sker. Här är några av godbitarna från det 75 min långa livesända logistikseminariet.
– Corona är inte slutet på global försörjning, det finns inte kapacitet för det. Men vi kommer se en förflyttning. Man kommer att säkra upp korten litegrann, sa Peter Hesslin, chef för e-handel och logistik på Postnord, under webbinariet där han deltog tillsammans med Henrik Roderhult, regionchef för strategisk analys på Newsec, Jan Olhager, professor i strategisk produktionslogistik, Lunds universitet, Lars Persson, nordisk försäljningschef på Descartes, och Benny Thögersen, vd Catena.
– Tittar vi på bilindustrin kommer de framöver att säkerställa att de kan få komponenter från andra håll än bara Kina. Man måste kunna fortsätta hålla en produktion igång. Men att vi globalt skulle stanna upp och inte ha någon sjöfart i framtiden, det är en utopi, fortsatte Peter Hesslin, som pekade på vikten av att framöver säkra upp försörjningen av komponenter, läkemedel och livsmedel.
Ljusare – och mörkare – än väntat
Pernilla Johansson, makroekonom Swedbank, inledde seminariet genom att ge en överblick över det ekonomiska läget globalt och i Sverige. Hon pekade på att krisen är djupare än den under finanskrisen 2008 och att Sverige är utsatt eftersom krisen slår hårt mot svensk export. Samtidigt har ekonomernas värsta farhågor vid krisens inledning inte besannats, och börskurserna återhämtar sig nu i viss utsträckning.
– Sett till vår inhemska ekonomi har vi inte drabbats lika illa eftersom vi inte haft lika tuffa restriktioner som andra länder. Men blickar man framåt och tar hänsyn till att handeln kommer att vara svag, menar vi att Sverige som exportberoende land, med en industrimix där Sverige har ganska konjunkturkänsliga varor, kommer vi nog påverkas mer än exempelvis Danmark, som exporterar mycket livsmedel.
Pernilla Johansson beskrev vilka segment som krisen slagit hårdast mot; besöksnäring och resenäring, vilka segment som gått bra genom krisen: mat, apoteksvaror, hemelektronik och hemmafix, och den allt snabbare överflyttningen till e-handel, en boll som Peter Hesslin självklart plockade upp.
– Vi har aldrig kört så mycket hemleveranser som nu, e-handeln är uppe på Black Friday-nivåer nu.
Han och seminariets moderator Hilda Hultén tog tillfället i akt att spekulera kring Amazons intåg i Sverige, och Peter Hesslin lyfte deras roll som pådrivare och utmanare.
– I USA kör Amazon över 50 procent av leveranserna själva, hur de kommer göra här får vi se. Såklart att man ska stå på tå, de är duktiga, stora, har funnits länge. Jag tror inte man ska vara rädd, men förberedd och ta lärdom. De och de små aktörerna gör att stora aktörer som vi måste utvecklas snabbare.
Fortsatt stark logistikfastighetsmarknad
En näring som verkar kunna gå ganska oberörd genom krisen är logistikfastighetsbranschen. Det byggs som aldrig förr och utländskt kapital vill in och köpa svensk logistik.
– Det var några veckor utan aktivitet och utan förfrågningar, sedan satte det fart igen. Det är fortfarande högt tryck – särskilt från utländsak investerare. Skillnaden är att nu kan de inte komma och kolla på fastigheterna. Köper man en fastighet vill man ju titta på den. Så fort reserestiktionerna släppt finns ett uppdämt behov av att köpa logistikfastigheter i Sverige, sa Henrik Roderhult på fastighetsrådgivaren Newsec.
Även om färre logistikfastighetsaffärer än väntat gjorts under våren så visar de tranasktioner som gjorts att priserna fortfarande är höga.
– Barings köp av Postnords logistikfastigheter i Norrköping förra veckan visar att priserna på logistik ligger kvar på samma nivå som innan krisen, det är ett styrkebesked för segmentet, sa Henrik Roderhult.
Global vs regional försörjning
Jan Olhager, professor i strategisk produktionslogistik på Lunds universitet, beskrev hur produktionsindustrins försörjningsnätverk, och hur känsliga globala försörjningskedjor produktionsnätverk är för störningar, jämfört med att ha flera – regionala, från varandra avskilda och självförsörjande, försörjningskedjor för varje kontinent. Han konstaterade att en pandemi som den vi ser nu rubbar alla försörjningskedjor, det som skiljer sig åt är tiden för återstart.
– En pandemi slår till på alla ställen, så då är det ingen skillnad på vilken struktur försörjningskedjan har, både globala och regionala blir störda, men när det gäller hur man kommer tillbaka, då kan de lokala nätverken starta upp snabbare, i takt med att restriktioner släpper på de olika marknaderna. Hela ex. Europanätverket kan komma igång, medan det globala är helt ute fortfarande.
Nu vet vi att det här kan hända, och att vi behöver ta höjd för det.
Redan före corona, har sedan decennier tillbaka två uvecklingstrender skett parallellt: globaliseringen av försörjningen och återtag av produktion, s k reshoring: där handelshinder och hållbarhet är skäl till att försöka korta försörjningskedojona. Jan Olhager menar att den viktigaste effekten av pandemin på logistiken är själva händelsen sig:
– Nu vet vi att det här kan hända, och att vi behöver ta höjd för det.
Benny Thögersen, vd Catena, menade att han kunde se en decentraliseirng av logistiken, en trend han tror kommer fortsätta.
– Jag tror man kan föra över det här globala och regionala även till en mindre skala. Idag ser jag en förskjutning mot decentraliserade försörjningskedjor där man har fulfilment väldigt lokalt. Till exempel finns det inom svensk dagligvaruhandel, och jag tycker man kan se en förkjutning mot en väldigt mycket mer decentralsierad försörjning, sa Thögersen.
Effektivare transporter ett behov
Lars Persson, försäljningschef på systemleverantören Descartes pekade på hur pandemin, liksom kriser i allmänhet, driver fram behov av en ökad transporteffektivitet. I fallet pandemin handlar det om att överhuvudtaget klara av den enorma ökning av hemleveranser som logistikföretagen ska hantera.
– Nu har vi fått en e-handel på en sådan nivå att man måste börja styra konsumenterna lite mer för att kunna hantera hemleveranserna mer effektivt: öka densiteten och leverera mer på kortare avstånd än idag, det ser vi tydligt i ex London och Paris att annars går det inte. När hemleveranser växer jättemycket så klarar man inte ut det längre.
Av Klara Eriksson
