Elektrifieringen går framåt – men långsamt: idag är mindre än en procent av de tunga fordonen eldrivna. En ny rapport från VTI pekar ut datadelning mellan dels aktörer i logistikkedjan, dels mellan transport- och energisystemet, som avgörande. “För att på sikt kunna elektrifiera 90–100 procent av alla fordon behöver systemen samspela” säger Arne Nåbo, Forskningsledare på VTI.
Elektrifieringen av transportsektorn måste gå snabbare om Sverige ska nå sina klimatmål. Idag är mindre än en procent av de cirka 90 000 tunga lastbilarna rena elfordon, och mindre än två procent av de drygt 600 000 lätta lastbilarna. För personbilsflottan, är siffran 3,2 procent.
– På sikt behöver vi komma upp till 90–100 procent, så det är enorma mängder fordon som ska elektrifieras. I takt med att volymerna ökar blir digitalisering och datadelning allt viktigare, det är helt enkelt bara möjligt att ha så många elfordon i omlopp om vi har system som samspelar. Det gäller särskilt transportbranschen: aktörerna måste smidigt kunna boka laddning och få ladda utan att stå i långa köer, för det finns det inte tid eller resurser till, säger Arne Nåbo, forskningsledare vid VTI, statens väg- och transportforskningsinstitut.
Nyligen presenterade VTI sin sista rapport i regeringsuppdraget om elektrifieringen av transportsektor. Fokus i rapporten ligger på den datadelning och digitalisering som krävs för att länka samman energi- och transportsektorn, och utveckla laddinfrastruktur och affärsmodeller.
Aktörer tveksamma till datadelning
Samtidigt som rapporten betonar hur viktig datadelning är för att kunna utnyttja dagens teknik pekar den på flera hinder som måste övervinnas. En välkänd utmaning är att logistikaktörer inte gärna delar data med varandra, något som bland annat ett initiativ inom Closer försöker göra något åt.
– Aktörerna ser problem med att få tillgång till data och är heller inte så villiga att dela med sig, främst på grund av osäkerhet kring frågor som affärshemligheter, integritet och GDPR. Idag leder det till att aktörerna begränsar sig onödigt mycket när det gäller datadelning. Det är viktigt att de förstår regelverken och får mer kunskap om när, hur och vad man kan dela så att datadelningen kan ske på ett säkert och genomtänkt sätt. Här behöver Sverige också följa utvecklingen av de regleringar om datadelning som pågår på EU-nivå, där mycket ännu inte är på plats, säger han.
Ett av förslagen som rapporten lyfter fram är att samla standardiserade, öppna data i en gemensam, nationell databas. Det skulle göra det möjligt att länka samman information om hur elförsörjningen ser ut i olika områden med kunskap om var laddbehoven är som störst. Men även här är utmaningarna många.
– För aktörerna gäller det att hitta den information som är möjlig att dela utan att avslöja affärsidéer. Och på elsidan finns nationella sekretess- och säkerhetsfrågor som begränsar vilken data som kan publiceras om elsystemet, säger Arne Nåbo, som ändå tror att förslaget är fullt genomförbart.
– Det finns andra länder att lära av där man kommit långt med liknande planer, exempelvis Nederländerna, säger han.
Krävs förenkling och långsiktiga styrmedel
Arne Nåbo tror också att en ”one-stop-shop,” där myndighetsinformation och hjälp med investeringar och bidrag samlas på ett ställe, skulle kunna skynda på transportbranschens elektrifiering.
– Idag finns många instanser och finansiärer kopplade till elektrifieringen som inte är så lätt att hålla reda på. Dessutom behöver myndigheter ta bort blockeringar som finns idag, exempelvis motstridiga regler, säger han.
Att det behövs långsiktighet i politiska beslut och styrmedel står också klart, påpekar han, eftersom företag behöver förutsägbarhet för att våga investera. Han tror att klassiska styrmedel som skatter och bonusar – som lastbilsbonusen för investeringar i ellastbilar – är fortsatt nödvändiga om elektrifieringen ska ta fart på allvar.
– Samtidigt är det viktigt att inte tappa användarperspektivet. Vi måste se till att elektrifieringen fungerar för användarna. I transportsektorn är det primärt att fordon och system fungerar i verksamheten, säger han.
Ett hett diskussionsämne är möjligheten till snabbladdning och krav på hög laddeffekt. Arne Nåbo tror att fler tekniker krävs för att möta behoven när elektrifieringen tar fart, till exempel batteribyte – som idag är etablerat i Kina.
Utbyggnaden av nätet viktig nyckel
Dagens elförsörjningsproblem har skapat oro för elektrifieringens framtid, men ur ett längre perspektiv anser Arne Nåbo att utbyggnaden av elnätet är en större utmaning.
– Den totala mängden energi som elektrifieringen kräver ser vi ut att kunna klara, men kapaciteten i elsystemet behöver vi ha stort fokus på – och här är det viktigt att myndigheterna ser över tillståndsprocesserna så att vi inte fastnar i för långa ledtider, säger han.
Han påpekar att mycket måste vara på plats för att nå klimatmålet på en 70-procentig minskning av transporternas växthusgasutsläpp till 2030.
– Vi kommer få kämpa för att nå dit. Men även om målet inte kan nås fullt ut gäller det att ta rätt steg på vägen, säger han.
Av Ulrika Ernström
Energisystem ❤️ Transportsystem – så behöver systemen kopplas samman enligt VTI
- Fordonen behöver kunna identifieras automatiskt, och koppla av och på laddningen beroende på elpris
- Elnätet behöver vara digitaliserat, och det behövs öppna standarder i Sverige och EU
- När aktörer delar data behöver datasuveräniteteten skyddas
