Efter två urspårade godståg på Malmbanan i vintras sitter nu LKAB på överfulla lager med järnmalmsprodukter. Den begränsade kapaciteten på järnvägen gör att man redan dragit ner på produktionstakten för att hålla nere lagren, om inget händer kan man tvingas till varsel.
I december och februari spårade två godståg ur på Malmbanan och orsakade totalt 76 dygns stopp i trafiken mot Narviks hamn. För LKAB innebar stoppet förlorade intäkter på 100 miljoner kronor om dagen. Nu är banan öppen för trafik igen och regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att rusta upp sträckan mellan Luleå och Boden. Men hos LKAB ligger järnmalmsprodukter motsvarande fler än 600 fulla tåg på hög i Kiruna och Svappavaara i väntan på leverans till kunder. Och mer är på väg.
Jan Moström, vd för LKAB, kommenterar:
– Det är inte lagren i sig som är det största problemet, utan att leveranskapaciteten är lägre än vår produktion framåt. Utan åtgärder ser vi att våra lager skulle fortsätta växa kraftigt de kommande åren. De planerade underhållsarbetena på Malmbanan drar ner kapaciteten ännu mer eftersom trafiken då stoppas långa perioder. Kan vi inte tillsammans med Trafikverket och norska BaneNor på allvar få upp kapaciteten inom befintligt system så kommer vi att tvingas till än mer drastiska åtgärder. Då måste ett pelletsverk med tillhörande anrikningsverk och gruvproduktion stängas. Det innebär i sådana fall varsel av personal.
För att minska trycket ser företaget över nedstängning i antingen Kiruna eller Svappavaara utifrån vad som orsakar minst ekonomisk skada. Man har inlett samtal med facken för att hitta möjliga åtgärder. Skulle produktionen minska ännu mer förlorar företaget intäkter på runt 5 miljarder kronor per år.
Man har redan begränsat rågodstransporterna mellan Svappavaara och Malmberget med en miljon ton per år och ser över att minska mängden extern arbetskraft för att hålla nere kostnaderna och behålla kompetensen inom företaget.
Tågtrafiken behöver öka
Bedömningen som gjorts i Trafikverkets kapacitetsanalyser är att trots de åtgärder som planeras fram till 2030 så försämras kapaciteten på banan mellan 2022 och 2030 när övrig trafik beräknas öka ännu mer.
– Det här är inte en situation som kan lösas med några mindre förändringar. Vi kommer att göra allt i vår makt för att inte behöva stänga ett pelletsverk och varsla personal. Vi ska tillsammans med Trafikverket och andra aktörer försöka öka tågtrafiken så att vi kan börja beta av lagret eller åtminstone inte bygga mer. Ska det vara möjligt så kommer det krävas att man vänder på varje sten, kommenterar Jan Moström.
