I veckan har elpriserna slagit nya rekord i samtliga elprisområden i Sverige. Men priserna i södra delarna av landet ligger betydligt högre än i norr, över fyra kronor per kWh i måndags enligt Sveriges Radio. Något som nu drabbar industrier och företag.
De skenande priserna på den svenska elmarknaden väcker oro i hela landet. Men läget i de södra delarna, där det förbrukas mer el än det produceras, sticker ut. I elområde 4 (längst söderut) landade snittpriset på rörlig el under november på 111,60 öre/kWh, i elområde 3 landade det på 82,33 öre/kWh. Jämför det med elområdena 1 och 2, som producerar mer el, som landade på drygt 43 öre/kWh, enligt elbörsen Nordpool.
Nu växer oron bland industrier och företagare i södra Sverige som tvekar till att anställa ny personal eller planera långsiktigt, när skiftningarna är så stora Bo Ekstrand är företagare i skånska Osby och hans företag, Ekstrands Dörrar och Fönster, har blivit tvungna att höja priserna mot konsument för att kompensera för elpriset, enligt Sveriges Radio.
– I vår fabrik så använde vi el för 150 000 kronor under september månad i fjol och för 300 000 kronor under september i år, så det är fördubblade elkostnader. Det innebär ju på ett år, för vår del, någonstans mellan en och en halv miljon mer i elkostnader under 2021 jämfört med förra året, säger Bo Ekstrand, företagare i Osby, till SR.
Därför stiger priserna
Enligt Svenska kraftnät är det en rad faktorer som pressar upp priserna just nu.
– I grunden är rådande prisnivå en konsekvens av de mycket höga gaspriserna på kontinenten, ökad efterfrågan till följd av ”återstarten” av ekonomin efter pandemin samt bitvis låg vindkraftsproduktion i Europa. Vi har också haft reducerad produktion i våra vattenkraftverk under veckan, säger Pontus de Maré, driftchef på Svenska kraftnät, i ett pressmeddelande.
Men det finns fler orosmoln på horisonten. Överföringskapaciteten från förbindelsen NO1 i Norge har minskat med 1 000 MW på en dryg vecka, vilket skulle kunna höja priserna ytterligare om Sverige får kapacitetsbrist och behöver importera el.
Dessutom har en kärnkraftsreaktor i Oskarshamn drabbats av en bränsleskada som, om de skulle behöva stänga ner verket för reparation, skulle orsaka en kapacitetsbrist på 1 450 MW i södra Sverige. Skulle det hända ökar risken för stora störningar i effektbalansen, vilket i värsta fall kan medföra lokala nedstängningar av elen. Men enligt DNs intervju med Christian Holtz, analytiker på energikonsultbyrån Merlin & Metis, är risken fortfarande ganska liten.
– Det innebär större risker än vad det brukar vara, om än ganska små ändå, säger Christian Holtz.
Av Emanuel Lehtonen
