Getinge har hamnat på tapeten när efterfrågan på respiratorer till vården plötsligt skjutit i höjden, och man snabbt måste öka produktionen. – Vår verksamhet flyter på förvånansvärt bra. Men de regler som brukade gälla i logistiken, de gäller inte nu. Det är en helt ny verklighet, säger Christina Broms, Director Logistics Project Office .
Christina Broms är ansvarig för projektfunktionen inom logistik på medicinteknikkoncernen Getinge, med huvudkontor i Göteborg, och arbetar med koncernens interna logistik. Hon tycker att denna, än så länge, flyter på “förvånansvärt bra”.
– Men det kanske är för att vi tillverkar medicinteknisk utrustning, det ligger i mångas intresse att de leveranserna kommer fram, säger Christina Broms.
– Men vi har sett en del störningar i transporter även om godstransporterna är undantagna de flesta restriktionerna: I Tyskland var det tydligen kö i 15 timmar vid gränsen, och flygfrakten har ju blivit mycket dyrare. DHL m fl chartar visserligen plan, med det leder ju ändå till längre ledtider och är fortfarande dyrt. Speciellt in mot USA nu då, men även mot Indien nu när de stängt ner, har det blivit jättesvårt att få in saker och ting.
I dessa bristtider är dessutom sjukvårdsutrustning och sjukvårdsmaterial hett eftertraktat och nationerna börjar skriva om lagar och regler för att skydda den egna befolkningen.
Störningar hos underleverantörer
De störningar i försörjningskedjorna som hon ser, ligger framförallt hos underleverantörer med produktion i regioner som varit nedstängda.
– Men vi har 20 fabriker och fler än 30 lager över hela världen, och det är väldigt olika hur påverkade de är, och hur de har valt att reagera på coronahotet.
Majoriteten av Getinges medarbetare med kontorsjobb jobbar hemifrån. I exempelvis Australien har de anställda koncernens lager delats in i två arbetslag som arbetar halva dagen var.
– De jobbar tandem för att inte alla ska vara på jobbet samtidigt och bli sjuka samtidigt. Vi har ett stort lager i Holland, och där kör man någon liknande variant och glesar ut.
Rampat upp i Solna
Getinge har sedan utbrottet av covid-19-pandemin sett en ökad global efterfrågan på ventilatorer, extrakorporeal livsuppehållande teknik (ECLS) och avancerad monitorering för intensivvårdsenheter. För att möta den globala efterfrågan ökar Getinge tillfälligt att sin produktion av ventilatorer – först var det sagt med 60 procent, med nu planerar man att öka produktionen med 160 procent 2020 jämfört med 2019 – då man tillverkade 10 000 respiratorer, i produktionsanläggningen i Solna, Sverige.
Solnafabriken har planerat att rampa upp med 160 procent.
– Solnafabriken har planerat att rampa upp med 160 procent. Efterfrågan är stor, men det är inte så jättemycket man kan göra – det ser inte riktigt ut som en fabrik utan nästan mer som ett labb med slutmontering, och en annan trång sektor är komponenterna från leverantörerna, på vilka det redan är småstörningar för dem att komma fram, säger Christina Broms.
Global industrikoncern med vaggan i Halland
Getinge grundades 1904 av den svenske entreprenören Olander Larsson i Getinge, där koncernen fortfarande har en fabrik, och tillverkade från början jordbruksutrustning. År 1932 tog man steget över till medicinteknik och började producera sterilisatorer till medicinsk utrustning. På 1960-talet förvärvades företaget av Electrolux och fick då tillgång till ett stort internationellt nätverk, vilket gjorde att man kunde expandera globalt.
1989 togs Getinge över av de svenska entreprenörerna Rune Andersson och Carl Bennet och en ny era av expansion och utveckling tog sin början. Under årtiondena som följde förvärvades över 15 olika företag i Europa och USA, vilket breddade verksamheten och gjorde att företaget blev globalt ledande inom infektionsbekämpning och sterilisering. I dag har koncernen över 10 000 medarbetare i 38 länder.
– Men alla bolag som blivit uppköpta har haft flera lager, vilket medfört att vi gjort flera lagerstängningar och lagerkonsolideringar, och flyttat lager till positioner närmare kunderna, t ex.
Ett sådant exempel är Getinges produktion av reservdelar till takenheter där medicinsk utrustning kan hängas upp, den produktionen sker i Kina, och där fanns tidigare lagret.
– Med reservdelar kan det vara det lite bråttom, så då flyttade vi lagret till Europa i stället. Det var också bättre för dem i Kina, som slapp en massa småorder utan kan fylla på lagret i Europa istället, säger Christina Broms.
Hon har även varit med och konsoliderat två japanska lager till ett, och är mitt i ett projekt med att slå samman två europeiska centrallager.
– Getinge har ju vuxit mycket genom förvärv, och därför har vi ett lager i Holland och ett i Belgien, men det finns ingen anledning att ha två. Vi kör på med det projektet, trots den nuvarande situationen.
Mindre sårbara försörjningskedjor framöver
Christina Broms har jobbat drygt tre år på Getinge, mest inom logistikfunktionen, och hon tror att coronapandemin kommer att få en inverkan på supply chain management framöver.
– Ja, en helt personlig reflektion är att man måste bli lite mindre sårbar. Man märker ju hur sårbara de här slimmade flödena är, man måste nog t ex ha mer än en leverantör av kritiska komponenter. Bygga lite mer redundans – men det är också viktigt att kunna vara kreativ och flexibel, här gäller inga gamla regler, nu är det en helt ny verklighet.
En annan mer personlig reflektion och något som oroar henne är hur stora industriföretag hanterat krisen.
– Jag tänker mycket på fordonsindustrin, hur det påverkar Västsverige att man kastar ut alla konsulter och kallt räknar med att de återvänder senare, istället för att pausa verksamheten. För varje jobb där räknar man med 3–4 andra jobb i regionen, så det har väldigt stor inverkan. Alla aktörer, även fordonsföretag, bör försöka agera ansvarsfullt och långsiktigt för att undvika att denna kris blir större och långvarigare än nödvändigt
Av Klara Eriksson
