Att introducera drönare i luftrummet blir ingen enkel match, menar Rémi Vesvre på Transportstyrelsen.
– Komplexiteten är enorm, inte minst utmaningen att kombinera drönartrafiken med dagens manuella trafik i luftrummet. Det kommer att ta många, många år innan vi har ett kommersiellt drönarflyg.
Ur Dagens Logistik 4 2020. Läs hela numret här
Drönartransporter för gods och persontrafik innebär en fantastisk möjlighet. Men utmaningarna är många, och oerhört svåra att lösa. Det menar Rémi Vesvre, ledningsstrateg på avdelningen för sjö- och luftfart på transportstyrelsen.
– Det är fantastiskt med visionärer, utan dem skulle ingen utveckling ske. Men komplexiteten är oerhört stor. Det kommer exempelvis ta många år innan drönare kan mäta sig med flygplan säkerhetsmässigt, och säkerhet är ingen beredd att göra avkall på.
Att flyga förarlöst innebär i sig en risk, menar han.
– Uppkopplad teknik slutar ibland att fungera helt oförklarligt, alla som haft en router hemma vet vad jag pratar om. Det får ju inte hända i luften.
Enligt Rémi Vesvre råder det också en begreppsförvirring kring
autonomi och automatisering när det gäller förarlösa fordon.
– Ett autonomt system är självlärande, kan tolka sin omvärld och fatta självständiga beslut, och dit är det långt kvar. Idag finns istället olika grad av automasering, där man kan programmera en drönare att flyga från A–B, och för de händelser som kan inträffa på vägen. Men sker det något oförutsett som drönaren inte är programmerad för, så kan den inte hantera det.
Den största utmaningen med att introducera drönare i luftrummet är att kombinera dem med den manuella trafiken, menar han.
– Vi har massor av flygplan och andra luftfarkoster i luften redan idag. Det är en enorm utmaning att kombinera automatisk och manuell trafik, och se till att inga olyckor sker.
Det är en enorm utmaning att kombinera automatisk och manuell trafik i luftrummet
En annan utmaning han ser är säkerheten på marken.
– Om en drönare plötsligt går sönder – vems är ansvaret då om den kraschar på en människa? Och vilken landning ska prioriteras högst: en ambulanstransport eller en godsdrönare med soppatorsk, som riskerar att krascha. Det här är svåra frågor att lösa.
Det kan också bli svårt att bygga en samsyn kring drönare, tror René Vesvre.
– Det är många intressen inblandade, där alla har olika åsikter. Att att utforma lagtexten så att den tar hänsyn till alla möjliga konsekvenser av drönarflyg, det är långt ifrån enkelt. Jag tror att det kommer dröja minst 20 år innan vi ser kommersiella drönare med passagerare i luften i någon
större skala.
Av HILDA HULTÈN
Relaterad läsning:
