EU ETS: Nu ska sjöfarten betala för klimatutsläppen

 Vid årsskiftet började EUs utsläppshandel även gälla sjöfarten – med vissa undantag: “Det är en stor andel fartyg som inte är med, vilket snedvrider konkurrensen och uppmuntrar oönskade beteenden, som att dela upp lasten på två mindre fartyg”, säger Fredrik Larsson, hållbarhetsansvarig för Svensk Sjöfart. 

Ur Dagens Logistik nr 2 2024 – nytt nummer ute nu!

Den sittande regeringen har vunnit makten genom vallöften om minskade bränslepriser. Samtidigt blir EUs klimatpolitik allt och rullas nu ut i snabb takt. Till 2030 ska CO2-utsläppen ner med 55 procent (därav namnet “Fit for 55” på EUs klimatpaket som kom 2021) bland annat genom utsläppshandelssystemet ETS.

Ett pris på CO2-utsläpp

Under de närmaste åren kommer allt fler områden falla under ETS, och utsläppsrätterna bli färre och antagligen dyrare. Energibranschen, flyget och industrin och sedan 1 januari 2024 även sjöfarten är reglerad enligt ETS, och måste rapportera liksom köpa utsläppsrätter för sina CO2-utsläpp. Priset på att släppa ut ett ton koldioxid var i genomsnitt 83 euro 2023. 

– Det här är något vi efterfrågat länge: ett pris på CO2-utsläpp, men vår främsta önskan hade varit att IMO reglerat det här på global basis. Nu blev det inte så och då har vi försökt påverka EU i den mån vi kan, säger Fredrik Larsson, hållbarhetsansvarig på Svensk Sjöfart. 

Fredrik Larsson. Foto Svensk Sjöfart.

Han är halvnöjd med EUs nuvarande lösning: 

– Vi är ganska nöjda, men det finns flera frågetecken och vissa beslut som fattades som vi undrar väldigt över. Men vi hoppas att de korrigeras vid kommissionens översyn av EU ETS-regleringen 2026, säger han. 

Svensk Sjöfart vill se generella regler

Mest kritiskt är Svensk Sjöfart till att inte alla fartyg omfattas av regleringen, utan att EU satt en gräns så att enbart fartyg större än 5000 GT omfattas, vilket är samma fartyg som behövt rapportera sina CO2-utsläpp sedan 2018.

– Det är en väldigt stor andel av fartygen som är under 5000 GT, och det här snedvrider konkurrensen. Det gör att det kan löna sig att köra med mindre fartyg än med större, att det lönar sig att dela upp lasten på fler, mindre fartyg men också att fartyg på gränsen konverteras för att komma under gränsen, säger Fredrik Larsson. 

– Det är inte bra då det tar fokus från lagstiftningens syfte – att det ska löna sig att ställa om till effektivare lösningar, nya bränslen mm.

– Vi gissar att det här är ett misstag från politikernas sida som beror på tidspress och sömnbrist som vill ha ett lagstiftningspaket i mål. Vi kan inte förstå varför man gjort så här då det var en enig, europeisk sjöfartsbransch som ville att reglerna skulle gälla för alla fartyg. 

Ytterligare undantag från EU ETS

Det finns även andra undantag – som att trafiken till en bebodd ö utan markförbindelse kan undantas på begäran– vilket gör att Sverige undantagit hela Gotlandstrafiken, som i sig utgör en fjärdedel av utsläppen från svensk, inrikes sjöfart. 

M/S Gotland. Foto Gotlandsbolaget.

– Vi vet inte vad vi ska tycka om det där. Å ena sidan har Gotlandsbolaget stått på barrikaderna för ett pris på CO2-utsläpp, men å andra sidan blir Gotlandsborna vansinniga om man höjer biljettpriserna, konstaterar Fredrik Larsson. 

Trots undantagen ska 78 procent av sjöfartens nuvarande CO2-utsläpp falla under lagstiftningen. Ligger en hamn på en rutt inom EES och en utanför, ska redaren betala för 50 procent av CO2-utsläppen. 

– Det stora problemet vi ser är att alternativen för att ställa om är få. Bränslena finns helt enkelt inte, menar Fredrik Larsson. 

Av Klara Eriksson