Trafikverkets Färjerederi gör sin största satsning någonsin och investerar en miljard i fyra nya, självkörande elfärjor som ska trafikera Stockholms skärgård, där den första färjan ska tas i drift 2024. “Vi konverterar våra färjor från diesel till eldrift och förbereder för automatisering av trafiken” säger rederichefen Erik Froste.
Trafikverkets Färjerederi gör en miljon anlöp och 12 miljoner fordonstransporter varje år. Rederiet trafikerar 40 färjeleder med sina 69 vägfärjor, och verksamheten sysselsätter 800 personer och omsätter 910 miljoner kronor.
Nu gör rederiet sin största investering någonsin när man upphandlar fyra nya, eldrivna färjor, som ska trafikera Ljusteröleden och Vaxholmsleden i Stockholms skärgård, en investering på totalt en miljard kronor. Satsningen är en del i Vision 45, planen för en klimatneutral färjetrafik år 2045.
– Det här är den största investering vi någonsin gjort och ett led i att bli klimatneutrala till 2045. På sikt kommer att konvertera alla våra färjor från dieseldrift till eldrift, säger Erik Froste, rederichef på Färjerederiet.
Byggs i Holland
Den 4 oktober signerades kontraktet, och det var det Nederländska varvet Holland Shipyards Group som vann upphandlingen om bygget av de fyra nya elfärjorna. De ska i första hand gå på el men har backupmotorer som ska drivas med förnybart bränsle i form HVO.
Upphandlingen gäller i första steget två frigående hybrid-elfärjor med fyra automooring anläggningar och två laddstationer, en simulatoranläggning och ett fjärrstyrningscenter. Hela upphandlingen, som tilldelats en miljard kronor, omfattar totalt fyra färjor, åtta automooring anläggningar, fyra laddningsutrustningar med mera.
Den första färjan ska levereras sommaren 2024, sedan kommer de andra tre med ungefär ett års mellanrum.
Utrustas med autonom teknik
Färjorna ska utrustas med smart teknik och kunna korsa färjeleden med “endast en knapptryckning”. Vid fartygets ankomst förtöjer de helt själva, fäller upp bommarna så att bilarna kan köra av. Under lossning och lastning pågår laddning av batterierna från landström. Laddningen får bara ta den tid lasthanteringen pågår, cirka fyra minuter. Även om färjorna är utrustad med mycket digitaliserings- och automatiseringsteknik så kan de även köras som en vanlig färja.
– Tekniskt sett så kommer vi att ha helt självkörande färjor, men regelverket i Sverige tillåter inte autonom trafik idag, så vi kommer att ha den bemanning som lagstiftningen kräver. Men automatiseringen ökar säkerheten och effektiviserar trafiken. Sen ser vi det här som ett storskaligt pilotprojekt för att testa autonom teknik, där vi kan samla kunskap och erfarenheter om sedan hela den svenska sjöfartsbranschen kan ha nytta av när det gäller att rulla ut eldrift och automation. Det är ju också en del av vårat uppdrag, säger Erik Froste.
De tekniska lösningarna för automa navigering, angörning och förtöjning levereras av norska Kongsberg Maritime, och är samma teknik som används i Askos nya, autonoma elfärjelösning i Oslofjorden, som tas i drift i höst.
– Tekniklösningen är densamma som används i Norge. Men för Sveriges del är det här den första satsningen på autonom sjöfart, säger Erik Froste.
Av Hilda Hultén
