Kraftigt försenad togs Sydvästlänken i kommersiell drift den 27 juli, vilket ökar överföringskapaciteten av el till södra Sverige.
Sydvästlänken skulle ha tagits i bruk 2015, men då var bara den norra delen mellan Närke och Småland klar. Den södra delen av projektet mellan Barkeryd i Småland och Hurva i Skåne har kantats av förseningar.
– Vi har väntat länge på att kunna ta det här i drift och det har tagit alldeles för lång tid, säger energiminister Anders Ygeman (S) till TT.
– Det här innebär att vi kommer att kunna få över betydligt mer el till södra Sverige, och jag tror att vi kommer att få mer stabila spänningsnivåer. Förhoppningsvis innebär det också över tid att vi får en mer jämlik prisbild över Sverige, fortsätter han.
Sydvästlänken södra del består av en 25 mil lång likströmsförbindelse (HVDC) med en överföringsförmåga på 2 x 600 MW mellan stationerna Barkeryd och Hurva. Längs en sex mil lång sträcka mellan Nässjö och Värnamo sker överföringen via luftledning. Resterande 19 mil är byggd som markkabel.
– Det har varit många tekniska utmaningar i leveransen av en väldigt komplex högspänningsförbindelse. Med all respekt för att elmarknaden har fått vänta allt för länge, så är jag nöjd med att vi nu under ordnade förhållanden har säkrat och slutfört leveransen av Sydvästlänken, med all den nytta den kommer att bidra med under lång tid framöver, kommenterar Sverker Ekehage, huvudprojektledare för Sydvästlänken, i ett pressmeddelande.
Med Sydvästlänken ökar överföringskapaciteten i nord-sydlig riktning markant från mellersta till södra Sverige. HVDC-anläggningen tillför också viktiga spänningsstabiliserande egenskaper till transmissionsnätet i södra Sverige.
– Under provdriften har vi sett hur Sydvästlänken förstärkt elnätet i södra Sverige. Nu när Sydvästlänken är en del av det svenska transmissionsnätet ökar det Sveriges förmåga att överföra el till södra Sverige, konstaterar Pontus de Maré, driftchef på Svenska kraftnät.
