I Energimyndighetens förslag till en svensk vätgasstrategi ställs två målpunkter upp: till 2030 ska förutsättningar skapas för 5 GW produktionskapacitet och till 2045 ska den ökas med ytterligare 10 GW. Strategin, i det fall den blir verklighet, kan innebära en minskning på upp till 15 miljoner ton koldioxidekvivalenter till 2045.
Senast 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser för att därefter uppnå negativa utsläpp. Det är fem år före den plan som EU presenterat. I den målsättningen är vätgas tänkt att ha en viktig roll, speciellt inom industrisektorn där vätgas kan fungera som energikälla där annan teknik går bet. Vätgas tillverkad genome elektrolys m h a elkraft kan användas som bränsle, och t ex stålindustrin tänker sig en omställning genom vätgas.
Stor potential med vätgas
Vätgas och elektrobränslen kan användas som insatsvara och som bränsle i industrins processer och inom flera delar av transportsektorn. Vätgaslager kan på sikt bidra till att balansera ett elsystem bestående av allt mer variabel elproduktion.
– Att skapa förutsättningar för ökad användning av vätgas och elektrobränslen är att skapa förutsättningar för omställningen till ett fossilfritt samhälle. I det är dialog med olika aktörer i samhället viktigt, privata som offentliga, säger Mattias Eriksson, projektledare för strategiarbetet på Energimyndigheten, i pressmeddelandet.
Strategin stakar ut vägen för vätgas i omställningen
I Energimyndighetens förslag på vätgasstrategi – nu överlämnad till regeringen – sätts konkreta mål till såväl 2030 som 2045. Den identifierar även ett antal viktiga åtgärder och initiativ för att genomföra för en positiv vätgasutveckling, bland annat att utreda behoven av ytterligare styrmedel som minskar kostnadsgapet mellan fossilfri och fossil vätgas och att etablera en plattform för systematisk dialog mellan företag, branschorganisationer och offentliga aktörer.
– Strategin ska sätta en riktning som kan vara gemensam för stat och näringsliv. Den ska också göra tydligt vilka förutsättningar som behöver komma på plats för att vi ska kunna nyttja den potential som användningen av vätgas och elektrobränslen erbjuder, säger Energimyndighetens generaldirektör Robert Andrén i pressmeddelandet.
Eftersom utvecklingen för vätgas går snabbt har Energimyndigheten i strategin prioriterat åtgärder som kan genomföras de närmaste fem åren.
Utbyggd elektrolysörkapacitet till 2030 och 2045
Energimyndigheten föreslår två planeringsmål för produktionskapacitet av vätgas. Målet till 2030 är att skapa förutsättningar för 5 GW elektrolysörkapacitet och ytterligare 10 GW till 2045, totalt 15 GW.
Produktionsmålet kan leda till utsläppsminskningar på 1,5 till 3 miljoner ton koldioxidekvivalenter till 2030, motsvarande 3-6 procent av Sveriges totala utsläpp idag, och totalt 7-15 miljoner ton till 2045, motsvarande 15-30 procent av Sveriges totala utsläpp idag.
Produktionskapacitet i enlighet med de föreslagna målen innebär ett ökat elbehov mellan ca 60 till 126 TWh per år.
Strategi och underlagsrapport finns redan att läsa här.
Fakta om elektrolysörkapacitet
Fossilfri vätgas produceras genom att vatten spjälkas till delar vätgas och syrgas med hjälp av fossilfri el. Med elektrolysörkapacitet avses den eleffekt elektrolysörerna kräver för att producera en viss mängd vätgas under en viss tid. Räkneexempel: 1 GW (el) ger 164 000 ton vätgas under en driftstid på 8 400 timmar med 65 procent elektrolysörverkningsgrad.
