Förvånansvärt smidig handel med UK efter Brexit

Vid årsskiftet trädde Brexit i kraft, samtidigt som det nya frihandelsavtalet mellan EU och Storbritannien började gälla. I en färsk rapport beskriver Kommerskollegium hur Sveriges handel med UK påverkats.

– Vi kan konstatera att frihandelsavtalet utnyttjas i väldigt hög utsträckning bland företag, men att konsumenterna har mycket kvar att lära, berättar Jonas Kasteng, medförfattare till rapporten.

Kommerskollegium har analyserat hur Svenska företag och konsumenter använder frihandelsavtalet post Brexit. Foto Kommerskollegium.

I januari 2021 lämnade Storbritannien EUs inre marknad och det blev svårare för svenska företag att importera från Storbritannien. Samtidigt trädde det nya frihandelsavtalet mellan EU och Storbritannien i kraft vilket bland annat innebär att företag kan fortsätta att göra tullfri import – om vissa regler uppfylls.

– Vi kan konstatera att utnyttjandet av avtalet bland svenska importörer har varit väldigt högt och att det stiger hela tiden, särskilt bland företagen som står för den stora värdemässiga importen, säger Jonas Kasteng, som är medförfattare till Kommerskollegiums rapport A post brexit Analysis – Firm and consumer use of the EU-UK free trade agreement. Rapporten tittar på i vilken utsträckning företag och konsumenter utnyttjat frihandelsavtalet under det första halvåret 2021.

Avtalet innebär att företag som handlar mellan länderna slipper tullavgifterna på varor som exporteras och importeras mellan de olika marknaderna – om vissa krav uppfylls.

– Framförallt handlar det om att varan man köper verkligen ska ha sitt ursprung i landet man köper den ifrån. Där finns det något vi kallar för en “grace period” i det här avtalet, där Tullverket inte kontrollerar ursprunget under det första året som frihandelsavtalet gäller, berättar Jonas Kasteng på enheten för internationell handelsutveckling vid Kommerskollegium.

Går i positiv riktning

Från januari till juni så steg utnyttjandet av avtalet från 77 procent till 89 procent. Sett till hela halvåret så var utnyttjandegraden 84 procent bland de i snitt 6 600 svenska företag som handlar från Storbritannien varje månad. Totalt så sparade svenska företag 483 miljoner i tullavgifter genom att använda avtalet, och “förlorade” 80 miljoner i onödiga tullavgifter genom att inte utnyttja avtalen.

– Det är först efter Brexit som vi har kunnat följa handeln mellan Sverige och Storbritannien statistiskt, berättar Jonas Kasteng. Foto Kommerskollegium.

84 procents utnyttjande är en väldigt hög andel om man jämför med andra frihandelsavtal som EU ingått de senaste åren, berättar Jonas Kasteng.

– Det är en hög siffra som dessutom ökar i takt med att företagen lär sig det här, så det går i en positiv riktning. Tittar man på andra frihandelsavtal så har de haft en betydligt lägre nyttjandegrad. Avtalet med Kanada som tecknades 2018 hade exempelvis bara 52 procents nyttjandegrad och avtalet med Japan från 2019 hade bara 38 procents utnyttjandegrad efter ett år.

84 procent av Svenska företag utnyttjade frihandelsavtalet under första halvåret 2021

Detta kan enligt Jonas Kasteng bero på flera saker, bland annat den stora uppmärksamheten kring Brexit.

– Många företag har känt till att Brexit är på gång, och kanske förberett sig mer än vid avtalen med länder som Japan och Kanada. Sen har man kanske haft en import redan innan och när nu tullavgiften tillkommer på fakturan så blir det en tydlig förändring. Men sen är det också ett ganska generöst avtal, med en grace period och där tullfriheten gäller direkt, och inte införs stegvis som den ofta gör i andra frihandelsavtal.

För bilar, som är den största importkategorin från UK till Sverige sett till värde, låg andelen av utnyttjande av frihandelsavtalet på hela 94 procent.

– Det är logiskt då ju högre värde varan har, desto mer sparar man på att utnyttja frihandelsavtalen.

Konsumenter långt efter

Kommerskollegium har även tittat på hur den privata handeln påverkats, och här ligger konsumenterna långt efter företagen när det gäller att utnyttja frihandelsavtalet: Bara 20 procent av de omkring 9 000 svenska konsumenter som importerar från UK varje månad, använder frihandelsavtalet.

Ju högre värde varan har, desto mer sparar man på att utnyttja frihandelsavtalen

– Dels är kanske inte kunskapen lika stor som hos företagen om vad Brexit och frihandelsavtalet innebär. Sedan kanske konsumenter gör engångsköp i större utsträckning än företag, och inte har samma incitament för att lära sig reglerna. Vi ser att konsumenterna fortfarande har mycket att lära här.

I snitt betalade svenska konsumenter 205 kronor per försändelse, och totalt betalades 2,9 miljoner kronor i tullavgifter under första halvåret 2021 för varor importerade privat från Storbritannien. Av dessa gällde 1,5 miljoner kronor textilier, som är det största importslaget från UK, följt av fordon, livsmedel och skor.

Svenska konsumenter betalade 1,5 miljoner SEK i onödiga tullavgifter för textilköp från UK under första halvåret 2021. Foto Human Bridge

– Avtalet är inte utformat för att göra det enkelt för konsumenter att utnyttja det. Men det enda man egentligen behöver göra för att tillämpa frihandelsavtalet är att se till att exportören eller den som säljer varan har med en skrivelse på fakturan om att varan tillverkats i Storbritannien.

Avtalet är inte utformat för att göra det enkelt för konsumenter att utnyttja det.

Många e-handlare som säljer till konsument känner inte heller till reglerna, eller vet vart produkterna de säljer faktiskt kommer ifrån.

– Företag har generellt sett bättre koll på sin produktionskedja och ursprungsland, i konsumenthandeln finns det fler mellanhänder. Men det är viktigt att få ursprungsangivelsen rätt, och det gäller både konsumenter och företag, i tid till att Tullverket börjar kontrollera det här nästa år. Annars finns det risk för bakslag.

Oklar handelseffekt av Brexit

När det gäller hur handeln i stort påverkats av Brexit så är det väldigt svårt att uppskatta, menar Jonas Kasteng:

– Innan Brexit så fördes det ingen statistik på handeln mellan Sverige och Storbritannien, eftersom bägge länderna tillhörde samma marknad. Det är först efter Brexit som vi har kunnat följa handeln statistiskt på det här sättet. Så vi kan inte se om fler eller färre företag handlar med UK nu. Men vi kan konstatera att handelsomställningen gått smidigare än vad vi kanske trott.

Av Hilda Hultén

Läs rapporten här:

A post brexit Analysis – Firm and consumer use of the EU-UK free trade agreement