Det går snabbt upp och snabbt nere i dagens ekonomi. Pandemins rekordhöga fraktpriser på containerfrakt är nu en saga all. ”De började dyka efter sommaren och är nu nere på stabilt, låga nivåer, som före pandemin ungefär.” säger Jacob Minnhagen, affärsutvecklare på Göteborgs hamn.
2021 steg priserna på containerfrakt mellan Asien och Europa till nio gånger det som varit det vanliga åren före pandemin, vilket framförallt berodde på den efterfrågeboom som blev resultatet när människor i västvärlden satt hemma under pandemin och shoppade varor på nätet. Under 2022, när restriktionerna lättade, började de långsamt sjunka, för att sedan störtdyka i slutet av året.
– Många importörer hade lärt sig av föregående år och såg till att fylla lagren i god tid före jul, vilket gjorde att vi 2022 såg en tidigare peak i containervolymer än föregående år, på sommaren snarare än i september, berättar Jacob Minnhagen, affärsutvecklare på Göteborgs hamn, som hanterar drygt hälften av de svenska containervolymerna.
– Det här ledde i sin tur till ett väldigt stort lagerbehov hos företagen, lager som man sedan inte lyckats sälja av i den takt man önskat, vilket gjorde att vi såg ett jättetapp i efterfrågan på containerfrakt och i priserna före årsskiftet. Det har fortsatt och nu ligger fraktpriset på en stabilt låg nivå.
Tufft för rederierna
Priset ligger nu på under långt under 2000 USD för att frakta en 40-fotscontainer mellan Shanghai och Rotterdam, jämfört med över 14 000 USD i juni 2021, när priset låg som högst. De globala rederiaktörerna är vana att hantera uppgångar och nedgångar, och traditionellt hanterar man nedgångar med lägga upp fartyg och blankseglingar.
– Men nu har man också beställt en massa nya fartyg varav många levereras i år, vilket innebär en kapacitetsökning som man inte behöver. Tajmingen för det kunde ha varit bättre.
Det här har gått så oerhört fort, både upp och ner. Små svängningarna är man beredda på och kan klara av, men det här är tuffare.
För rederierna blir det här självklart tufft att hantera.
– Det här har gått så oerhört fort, både upp och ner. Små svängningarna är man beredda på och kan klara av, men det här är tuffare. Dessutom har ju även deras omkostnader för bränsle och allt annat stigit med inflation och ökade energikostnader, samtidigt som det pågår en övergång mot grönare bränslen. Rederierna har visserligen tjänat stora pengar under pandemin, men de vill man ju inte använda till att täcka löpande kostnader, säger Jacob Minnhagen.
Kluster bryts upp
I januari avslutade Maersk och MSC, världens två största rederier, sitt samarbete där man erbjuder varandras fartyg och rutter, ett tioårigt avtal som går ut 2025. Det spekuleras friskt om orsakerna och effekterna i olika internationella branschmedier, däribland förutspås att splittringen kan leda till nya kluster bland de stora rederiallianserna och att priskonkurrensen kanske ökar.
– Det är ingen som vet vad det får för påverkan, men det var många som var förvånade när de slöt det här avtalet så det kanske inte var helt oväntat.
En annan fråga som varit på tapeten är bristen på containrar: den volatila efterfrågan gjorde att de under pandemin inte fanns där de behövdes, vilket också bidrog till den s k fraktkrisen: med förseningar och högra fraktrater. Men även den frågan löstes snabbt när efterfrågan på konsumtionsvaror i västvärlden svalnade av.
– Dessutom har man tillverkat en massa nya containrar, så nu ser man ingen brist.
Stabila hamnflöden i Göteborg
Göteborgs hamn såg ökande containervolymer 2022, och Jacob Minnhagen tror, än så länge på en ökning även 2023 – däremot har godsbalansen förändrats.
– Importvolymerna har ju minskat radikalt med den minskade köpkraften: människor prioriterar att köpa mat framför en ny tröja, men exportindustrin går ju som tåget, t ex skogsprodukterna.
Han påpekar att även om vi i Sverige, och Europa, just nu är påverkade av inflation, minskad köpkraft och lågkonjunktur, så är läget ljusare på andra håll.
– Det är framförallt vi Europa som är påverkade av Rysslands krig i Ukraina, och det märker vi av i form av prisläget. Det ser bättre ut i Asien, och även om USA fått en släng av sleven går även den ekonomin ganska bra just nu.
Av Klara Eriksson
