Tredjepartslogistik är en av världens starkaste tillväxtbranscher med en global tillväxt på 8,5 procent per år. Även i Sverige är tillväxttakten hög och enligt DLs statistik byggs mer lager än någonsin för TPL.
Temaartikel ur Dagens Logistik nummer 2 2021.
Tredjepartslogistik växer snabbt i hela världen. Globalt kommer marknaden för kontraktslogistik växa med 8,5 procent per år 2021–2028, enligt en rapport från Grand View Research. Enligt rapporten beräknas TPL-marknaden globalt omsätta 957 miljarder dollar under 2021, en siffra som väntas öka till 1 692 miljarder dollar år 2028.

Tillväxten drivs främst av e-handeln, som genererar nya logistikbehov i alla led. Att globala försörjningskedjor blir mer kundfokuserade bidrar också till en ökad outsourcing av logistikfunktioner, då företagen vill öka sin anpassningsbarhet. Enligt Infosys rapport Third Party Logistics Study 2021 utgör outsourcing omkring 53 procent av varuägarnas sammanlagda logistikkostnader, en siffra som ökat de senaste åren.
Marknaden för kontraktslogistik växer globalt med 8,5 procent per år.
Svåröverskådlig bransch
TPL-marknaden är fragmenterad, global och svåröverskådlig, och definitionen av tredjepartslogistik är långt ifrån glasklar. Cross-docking, plock och pack är kärnverksamheter i TPL, men allt från bemanningslösningar till IT-stöd, affärsutveckling och kundtjänst kan räknas in i begreppet. TPL är ofta ett av flera verksamhetsområden för logistikföretag, och få redovisar sin tredjepartslogistik separat, vilket gör branschen svår att kartlägga.
I Dagens Logistiks TPL-kartläggning från 2020 (publicerad i DL nummer 2 2020) listas 80 svenska
TPL-aktörer, men uppskattningsvis finns omkring 200–300 TPL-företag i Sverige och minst dubbelt så många om man räknar in företag som har lagerhållning som sidoverksamhet.
På den globala TPL-scenen anses DHL vara störst, följt av Kuhne Nagel, Nippon Express och DB Schenker. I Sverige är Postnord TPL störst sett till lageryta, följt av DHL, Nowaste Logistics, Aditro och DB Schenker.

Stor tillväxt av lager
TPL-tillväxten avspeglar sig även tydligt i byggstatistiken. Under 2021–2022 planeras 12 större logistikbyggen på sammanlagt 430 000 kvm att färdigställas för TPL i Sverige. Det är en fjärdedel av den totala tillkommande logistikfastighetsytan på 1,8 miljoner kvm, som är rekordhög. Flera utländska, inte minst danska, aktörer är aktiva på den svenska TPL-marknaden, bland annat DSV som gör årets största logistiketablering med 73 000 kvm i Rosersberg, DFDS som storsatsar på TPL med 34 500 kvm i Borås, och Frode Laursen och Skanlog som expanderar i Eskilstuna.
Just nu byggs 430 000 kvm lagerytor för TPL i Sverige
En annan utländsk nykomling är holländska Westerman, som hyr 18 000 kvm intermodalt lager i Malmö hamn, som byggs av av MG Real Estate och ska ska stå klart i juli. Mest växter dock Postnord TPL, med två byggen på totalt 115 000 kvm.

Specialisering och IT avgörande
Enligt en trendrapport från svenska Warehousefinder, skriven av Anders Mesch och Mikael Nilsson, är en tydlig trend att TPL-branschen investerar alltmer i automation, ny teknologi och tjänsteutveckling, då datadrivet beslutsfattande blir alltmer avgörande för framgång.
Även ökad specialisering pekas ut som en trend, som också är avgörande för lönsamheten, som generell sett är låg i branschen. Specialiseringen sker inte minst mot e-handel, med fokus på leveransalternativ, styckplock, korta ledtider och effektiv returhantering men också mot exempelvis läkemedel, livsmedel, drycker, returhantering, reservdelshantering, sjukvård, bygg- och citylogistik.
Rapporten pekar också ut kompetensfrågan som allt viktigare för TPL-branschen, vilket kan kopplas till ökad konkurrens om arbetskraften och höjda kompetenskrav.
Av Hilda Hultén