Ur LTS-rapport nr 1 2020
Sverige handlar i huvudsak med sina europeiska grannländer. Men alltför ofta väljer transportköparen den rutt som ger kortast sträcka till sjöss, och längst sträcka per lastbil – dåligt för miljön och en bidragande faktor till trängsel på vägarna.
– Transittransporterna gör att det blir väldigt mycket lastbilstransporter som bidrar till utsläpp och trängsel framförallt på E6an som är huvudleden för oss här i Skåne och därför störningskänslig, säger Petra Stelling, infrastrukturstrateg på Region Skåne och medförfattare till Triple F-rapporten “Förlängda sjöben” som man tagit fram tillsammans med Göteborgs universitet. Triple F är ett forskningsprogram för “Fossil Free Freight”.
Stor potential till utsläppsminskning
Om godset skulle gå längre sjövägen, till en hamn nära godsets avsändnings- eller mottagningsort – till exempel Göteborg eller Nynäshamn, skulle mellan 4 och 11 procent av koldioxidutsläppen från tunga transporter i Sverige kunna undvikas, enligt studien. Det innebär reduktion på 140 000–360 000 ton Co2, beroende på fartygstyp. Dessutom skulle en överflyttning till sjöfart via hamnar norr om Skåne ge avlastning av en av de tyngst trafikerade vägsträckorna i Sverige – E6 mellan Malmö och Helsingborg.
Studien bygger på enkätfrågor till transportköpare och djupintervjuer med varuägare, hamnar och rederier. Även data från en tidigare intervjustudie med chaufförer i skånska hamnar har använts för att analysera godsflöden och se vad som krävs för att realisera en överflyttning.
Priset avgör
Resultatet visar att hamnarna har kapacitet, och på kort sikt finns vare sig fysiska eller tekniska hinder för en överflyttning till sjöfart. Däremot finns andra hinder.
– Resultatet ligger i linje med tidigare forskning; Pris, flexibilitet, frekvens, ledtider och tillförlitlighet är de faktorer som betyder mest för transportköparen, och priset är det mest avgörande.
Står sig sjöfarten väl sett till de faktorerna idag?
– Nej det tycker man väl inte riktigt. Lastbilen är det trafikslag som har flest konkurrensfördelar. Om sjöfarten ska kunna konkurrera gäller det att jämna ut prisbilden, säger Petra Stelling och pekar på ekobonus, farledsavgifter, hamnavgifter, lotsplikt och liknande områden som styr prisbilden – ett område för politiken att agera på.
Men några ljusglimtar finns – andelen gods där man bara skickar över lastbilssläpet ökar t ex.
– Om man inte tar med chauffören, då slipper man den kostnaden och får en större flexibilitet, eftersom överfarten annars gärna läggs i samband med chaufförens dygnsvila. Orsaken till ökningen kan vara de nya cabotagereglerna, att chaufförslönerna jämnas ut litegrann, och att man inte vill vara borta så länge. Men det leder förstås till mer arbete i hamnarna.
Kräver förändrad struktur
Om stora volymer ska ta helt nya vägar behöver branschen förändra både logistikstrukturer och beteendemönster.
– En stor tröghet ligger i lagerstrukturen som anpassats efter att lastbilar kommer hit med varor från kontinenten med första lagerstopp i Sydsverige. Den kedjan måste brytas så att möjligheten finns att öppna semi-trailrarna och lagerhantera längre norrut, säger Johan Woxenius, professor i Sjöfartslogistik vid GU, i en intervju med Lighthouse.
I rapporten uppmanas transportköpare att analysera sina faktiska tidskrav och hur deras logistikstruktur kan anpassas till närsjöfart.
Skåne har precis klättrat stort i rankingen över Sveriges bästa logistiklägen, sitter ni inte lite på två stolar när ni vill ha bort godset från Skåne?
– Logistiknäringen är viktig för Skåne, dock ser vi ser att alla prognoser pekar på att transporterna ska öka – kan en del av ökningen ske till sjöss, finns det såväl miljö som kapacitetsvinster att hämta och transittransporterna åker ju redan förbi, säger Petra Stelling.
Region Skåne har sedan ett par år tillbaka antagit en godsstrategi, där överflyttning är en viktig punkt.
Av Klara Eriksson
Triple F
Studien Förlängda sjöben: när- och kustsjöfartens potential har finansierats av Region Skåne, Trafikverket via Triple F och SMTF. Författare är Petra Stelling, Johan Woxenius, Catrin Lammgård, Björn Petersson och Anastasia Christodoulou.
