Dagens försörjningsnätverk är känsliga, och hur de ska göras resilienta mot disruptiva händelser borde hamna högt upp på agendan framöver, såväl hos företag som myndigheter. Det skriver forskarna Thomas Ekström och Daniel Ekwall, som i en artikel i Dagens Logistik pekar ut sju potentiella konflikter som kan få påverkan på svensk försörjning och logistik under 2023.
”Lär av tidigare kriser, men glöm pandemin”, så avslutas en FOI-rapport om vilka lärdomar som kan dras av Coronapandemin ur ett svenskt krishanteringsperspektiv. Insikten kan också överföras på kriget i Ukraina. Det handlar om att separera det generiska från det specifika för att identifiera hur försörjningskedjor behöver utformas för att hantera framtida naturkatastrofer, pandemier, terrorattacker och krig.
Vid den här tiden förra året handlade två stora osäkerheter om Ryssland och pandemin. De flesta pandemirestriktionerna i Sverige upphörde den 9 februari 2022, och många såg ljust på utsikterna 2022. Den 24 februari, då Ryssland inledde sitt anfallskrig mot Ukraina, förändrades förutsättningarna i grunden.
NATO kräver resiliens
För Sverige och Finland blev en omvälvande konsekvens av kriget att länderna efter relativt korta politiska processer ansökte om medlemskap i Nato. När medlemskapet väl är i hamn kommer detta att få stor betydelse för Sverige. Det kommer att innebära en fortsatt uppbyggnad av Sveriges militära förmåga, samt en integration i NATOs planering och strukturer. Det är dock inte endast den militära förmågan som måste byggas upp. Kopplat till Artikel 3 i NATO-fördraget kommer ett medlemskap i NATO också att få stora konsekvenser för den fortsatta återuppbyggnaden av Totalförsvaret. Artikel 3 klargör att medlemsländerna skall vidmakthålla och utveckla sin individuella och kollektiva förmåga att motstå ett väpnat angrepp. NATO har också förtydligat vad Artikel 3 betyder beträffande resiliens. Ett medlemskap i NATO innebär således att Sverige åtager sig att kunna motstå och återhämta sig från bland annat naturkatastrofer, fallerande kritisk infrastruktur och krig. Detta innebär att Totalförsvaret, dvs. stora delar av den offentliga och den privata sektorn, inte bara det militära försvaret, måste utformas med kostnadsdrivande flexibilitet och redundans, snarare än baserat på kostnadseffektivitet, vilket varit den förhärskande dimensioneringsgrunden efter det kalla krigets slut i både den offentliga och privata sektorn.
Parallellt med det pågående kriget i Ukraina och dess omedelbara och framtida konsekvenser finns det ett flertal potentiella konflikter i världen som bör bevakas. Crisis Group redovisar i www.foreignpolicy.com 10 potentiella oroshärdar som under 2023 riskerar att utvecklas till reella konflikter vilka kan påverka världen negativt. Vi fokuserar i denna artikel på de potentiella konflikter som skulle kunna komma att få störst konsekvenser för Sverige och Sveriges näringsliv, främst ur ett logistiskt perspektiv.
1. Kriget i Ukraina

Nummer 1 på Crisis Groups lista är kriget i Ukraina. Om vi väljer att se på effekter från kriget utanför Ukraina, så har många lyft upp problemet med Ukrainas uteblivna export av livsmedel (pga. sanktioner saknas även Rysslandsexport). Visserligen lyckades parterna i kriget enas om regler för export av livsmedel från Ukraina, via Svarta havet, men volymerna är än så länge små. Till exportproblemen bör även läggas att både Ukraina och Ryssland normalt är stora leverantörer inom konstgödsel och naturligtvis energi. Effekterna från dessa exportbortfall slår olika på olika marknader. Bristen på export av livsmedel får troligen en större effekt i mellanöstern och Nordafrika än i Sverige, medan konstgödselbristen i större utsträckning påverkar västra Europa och riskerar att leda till mindre skördar. Det är dock inte av dessa skäl som kriget i Ukraina är i fokus. Det är spridningsrisken som är den största anledningen till oro ur ett europeiskt perspektiv. Så länge som kriget pågår ungefär som nu, lär konsekvenserna också fortsätta att vara förutsägbara.
Spridningsrisken är den största anledningen till oro ur ett europeiskt perspektiv.
2. Armenien-Azerbajdzjan-konflikten

Konflikt nummer 2 på listan är Armenien-Azerbajdzjan. Konflikten här handlar om delrepubliken Nagorno-Karabach. Det har redan utkämpats flera krig om området från mitten av 1980-talet och framåt. Precis som kriget i Ukraina är denna konflikt en följdkonflikt av Sovjetunionens upplösning i slutet av det kalla kriget. Ur svensk synvinkel har denna konflikt emellertid en liten påverkan. Eftersom den sker i södra Kaukasus finns det dock en allmänt destabiliserade effekt på närområdet (Turkiet, Iran, Syrien, Georgien) vilket kan medföra en utvidgad konflikt. Ryssland har traditionellt stöttat Armenien i konflikten om Nagorno-Karabach, så Rysslands upplevda förmåga och resultat i Ukrainakriget kan påverka skeendet även här.
Ur svensk synvinkel har denna konflikt liten påverkan, men det finns en allmänt destabiliserade effekt på närområdet
3. Iran-konflikten

Konflikt nummer 3 är Iran. Här har vi interna massiva protester mot regimen vilket kan leda till en destabilisering av, inte bara Iran, utan även länder där Iran är mer eller mindre direkt inblandat i konflikter (läs, Syrien, Irak, Jemen (nummer 4 på listan)). Vidare finns det starka kopplingar mellan Ryssland och Iran. Det finns en risk att ländernas öden hänger ihop. Ur en handelssynpunkt är Iran redan under stark press. Detta hänger ihop med antikärnvapenavtalet från 2015, vilket USA lämnade då Donald Trump var president, men som det nu finns diskussioner om att omförhandla. Sker detta kan Iran räkna med lättnader i omvärldens sanktioner och därmed positivt bidra till, främst oljeförsörjningen i världen.
Det finns starka kopplingar mellan Ryssland och Iran och en risk att ländernas öden hänger ihop
4. Situationen i Pakistan

Utav de ytterligare namngivna konflikterna på Crisis Groups lista är det värt att nämna två, nämligen Pakistan (nummer 9) och Taiwan (nummer 10), då dessa kan ha störst påverkan på världen och Sverige. Pakistan står inför stora utmaningar. Dels finns det en politisk kamp mellan politiken och landets militär, dels finns det stora interna spänningar mellan olika folkgrupper och utbredd korruption. För att göra sakernas tillstånd än värre drabbades landet av en större översvämning 2022, där ungefär 1/3 av landets yta översvämmades. De enorma materiella skadorna har en starkt destabiliserande effekt på landet. Behovet av bistånd från omvärlden är stort. Pakistans export på världsmarknaden är främst relaterat till textil och klädsektorn. Intressant är dock att landets export av koppar har ökat snabbt. Eftersom världens behov av koppar, pga. elektrifieringen av samhället, förväntas öka, skulle en större konflikt (intern eller med externa direkta inblandade länder) kunna ställa till problem här.
Pakistans export är främst relaterat till textil och klädsektorn, men även koppar har ökat snabbt.
5. Taiwan-Kina-konflikten

Konflikten mellan Kina (fastlandsdelen) och Taiwan ( officiellt Republiken Kina) har det rapporteras flitigt om i svensk media. I dagarna släppte Center for Strategic and International Studies (www.csis.org) en rapport om en simulering av ett anfall mot Taiwan. Den visar på hur svårt och kostsamt ett eventuellt anfall skulle bli för direkt inblandade parter, men även för resten av världen. Ett eventuellt anfall skulle, precis som vid Rysslands anfall, leda till sanktioner och produktionsbortfall på världsmarknaden. Om västvärlden agerar som i fallet med Ryssland kommer sanktionerna främst att riktas mot Kina. Detta skulle få direkta konsekvenser för handel med Kina, både export och import. Det skulle bli ett stort bortfall av både produktionskapacitet och kunder ur världshandeln. På kort sikt kommer dessutom osäkerheten runt sanktionerna att skapa ännu större problem. Man kan alltså anta att stora delar av Kinas export till EU/Sverige kommer att påverkas. Då Taiwan exporterar elektronik, och datorutrustning, liksom avancerad specialiserad utrustning som maskiner till sjukvården, kommer ett krig att leda till att denna produktionskapacitet försvinner. Vad gäller det omtalade problemet med halvledare så har produktionskapaciteten i resten av världen, främst i USA, ökat de senaste åren. Detta gör att ett eventuellt tapp av produktionskapacitet från Taiwan inte skulle få lika stor effekt numera.
Det finns dock en risk för att en öppen militär konflikt mellan Kina och Taiwan skulle kunna sprida sig och påverka hela Sydostasien. Skulle detta hända kommer världshandeln att hamna i oerhört stora problem och därmed skulle effekterna på Sverige bli stora.
En öppen militär konflikt mellan Kina och Taiwan skulle kunna ge världshandeln oerhört stora problem

6. Serbien-Kosovo
Utöver de potentiella kriserna på Crisis Groups lista skulle vi vilja nämna ytterligare två; konflikten mellan Serbien och Kosovo och en eventuell konflikt mellan Grekland och Turkiet. Den första har det rapporterats om i svensk media. Den stora risken här är att världen hamnar inför ett andra jugoslaviska krig (det första mellan 1991-2001). Detta skulle bli extra kännbart för EU, eftersom flera av länderna i gamla Jugoslavien är medlemmar i Nato samt är eller genomgår processen för att bli medlemmar i EU. Handelsförbindelserna mellan länderna i Ex-Jugoslavien och EU har växt sig starkare under åren efter jugoslaviska krigens avslutning.
Den stora risken här är att världen hamnar inför ett andra jugoslaviska krig
7. Grekland-Turkiet

En upptrappad konflikt mellan Natoländerna Grekland och Turkiet får anses som en riktigt ”dark horse” i sammanhanget. Konflikten skulle primärt handla om olje- och gasfyndigheter i östra Medelhavet, men direkt handla om kontroll av landområden, främst öar vilka styr vems ekonomiska zon som havet tillhör.
Konflikten skulle primärt handla om olje- och gasfyndigheter i östra Medelhavet
Konsekvenser för Sverige?
Vilka logistiska effekter på Sverige skulle dessa konflikter kunna leda till? Eftersom varje konflikt är unik så spelar det stor roll vilken konflikt som blossar upp. Är konflikten redan pågående har marknaderna och därmed även internationella logistiksystem, hunnit anpassa sig, varför effekterna för Sverige förmodligen inte blir dramatiska. Värre är det med nya konflikter som drabbar områden som Sverige är beroende av för handel, exempelvis eventuella konflikter i Mellanöstern och Sydostasien. Även om vi minskar vårt och EUs beroende av främst olja från Mellanöstern kommer vi behöva många år framöver för att verkligen minska det beroendet. Alla konflikter i närtid som påverkar detta kommer ge oss problem. Det samma gäller för Sydostasien, då handelsutbytet mellan Sverige/EU och Kina/Japan/Sydkorea etc. är väldigt omfattande. Vi skulle tappa både export och import av otaliga produkter.
Mer effektiva än robusta
Kriget i Ukraina har visat att parterna i ett modernt krig fokuserar på bekämpning av försörjningskedjor, såväl lager som transporter, men också på den stödjande infrastrukturen. Under kriget har infrastruktur som hamnar, broar, vägar, järnvägar, vattenförsörjning, elförsörjning och telekommunikationer varit tydliga mål för bägge sidor. Av kostnadsskäl finns det normalt sett inte särskilt mycket inbyggd redundans och flexibilitet i dessa infrastruktursystem. Pandemin, liksom tidigare naturkatastrofer, har vidare visat hur oförberedda moderna samhällen är även på dessa typer av oförutsedda, disruptiva händelser.
De försörjningskedjor, eller försörjningsnätverk, som idag och i framtiden skall hantera potentiella konflikter, liksom pandemier, naturkatastrofer och terroristattacker, har förändrats i grunden under de senaste årtiondena. Kostnadseffektivisering, internationalisering, globalisering, digitalisering, elektrifiering, automatisering, artificiell intelligens och additiv tillverkning har gjort försörjningsnätverken, liksom i stor utsträckning de stödjande infrastruktursystem som är en förutsättning för att nätverken skall kunna fungera, mycket känsliga för störningar.
Försörjningsnätverken har förändrats i grunden de senaste årtiondena, och gjorts mer effektiva än robusta, och därmed mycket känsliga för störningar. Hur de ska göras resilienta torde hamna högt upp på agendan framöver.
Naturkatastrofer, pandemier och krig har mycket tydligt illustrerat detta faktum. Detta system av system är dock också störningskänsligt mot mindre störningar, vilket kan exemplifieras med lokala strömavbrott, eller ett containerfartyg på tvärs i Suezkanalen. Hur dessa system skall göras resilienta mot disruptiva händelser torde vara en fråga som hamnar högt upp på agendan framöver, såväl hos företag som hos sektorsansvariga myndigheter.
Sammantaget är moderna samhällen mer effektiva än robusta och frågan för beslutsfattare, sjukvård och näringsliv, behöver framöver vara hur försörjningskedjorna ska utformas för att kunna hantera framtida störningar bättre än de vi redan upplevt och upplever just nu.
Artikelförfattare:

Daniel Ekwall
Professor i Textilt management vid Högskolan i Borås och docent i SCM&SR på Hanken, School of Economics

Thomas Ekström
Forskningsledare på FOI och blivande universitetslektor i krigsvetenskap på Försvarshögskolan, FHS (fr.o.m 15/2 2023)