Hård branschkritik mot nej till B-körkort för tyngre lastbilar

I november meddelade Transportstyrelsen sitt nej till undantag för att köra tyngre, alternativt drivna lastbilar med B-körkort, eftersom man anser detta omöjligt att kontrollera. Undantaget skulle förenkla för leveransföretag att ställa om till fossilfritt. 

– Det är olyckligt att Transportstyrelsen väljer att se på saken så här, säger Fredrik Svensson, hållbarhetsansvarig på Sveriges Åkeriföretag.

Fredrik Svensson Foto: Håkan Flank

Körkortslagen säger att förare av B-körkort får köra lätta lastbilar som växer max 3,5 ton. Men i takt med att leveransföretagen ställer om till en fossilfri fordonsflotta kan det ställa till det rejält för branschen. Detta eftersom el- eller gasdrivna fordon generellt är tyngre än dieseldrivna och ger bilarna mindre lastkapacitet.

– De el- gas och vätgasdrivna bilarna väger mer och ka därför bära mindre last. Det innebär att det kommer att behövas fler fordon för att köra samma mängd gods, vilket inte är bra ur varken klimat- eller trängselsynpunkt, säger Fredrik Svensson, hållbarhetsansvarig på Sveriges Åkeriföretag.

Sedan tre år tillbaka finns ett EU-direktiv innehållande en högre maxvikt, 4,25 ton, för lätta lastbilar som går på fossilfria drivmedel. Undantaget har införts i bl a Nederländerna, Storbritannien, Italien och Norge.

2020 inledde Transportstyrelsen en utredning av att införa samma undantag i Sverige. Men i november meddelade myndigheten att man inte kommer att rekommendera regeringen att besluta om undantaget, då det enligt Transportstyrelsen inte finns möjlighet att kontrollera uppgifter om drivsystemets extra vikt eller fordonets lastkapacitet. Den sortens uppgifter görs inte tillgängliga av tillverkare eller registreras vid typgodkännande i dag, menar man:

– Det betyder att varken förare eller polis kan kontrollera om ett fordon uppfyller kraven för undantag, kommenterar Chris Patten, utredare på Transportstyrelsen.

Och även om undantaget skulle införlivas, ska reglerna för tunga lastbilar ändå följas menar Transportstyrelsen, som kör- och vilotider, krav på färdskrivare, vägarbetstid och lastsäkring.

Rasar mot beskedet

Transportbranschen rasar nu mot Transportstyrelsens nej till undantaget:

– Jag har inte hört någon som har förståelse för det här. När man läser rapporten verkar det inte som att de förstår branschens behov, säger Catherine Löfquist, hållbarhetschef på Bring till Dagens industri.

– Vi är mycket besvikna på Transportstyrelsen besked. Här har de chansen att fatta ett klimatsmart beslut som gynnar omställningen här och nu, men i stället väljer de att motarbeta ett förslag som med framgång implementerats i andra länder. Vi förlorar i snitt 50 procent i lastkapacitet på gasfordon jämfört med konventionella fordon. Det innebär att vi behöver dubbelt så många fordon för att transportera samma mängd gods, säger Christel Grip, hållbarhetschef på Widriksson i en intervju med transportnet.se.

Även Fredrik Svensson tycker att rapportens slutsatser är ”olyckliga”:

– De här fordonen har i grunden samma användningsområden som dagens lätta lastbilar, och om de kan bära mindre nyttolast eller kräver C-körkort så kommer det att missgynna omställningen till en fossilfri flotta. Vi får se hur regeringen väljer att se på Transportstyrelsens rapport, men vi hoppas att de kan ha ett mer lösningsfokuserat sätt att se på den här frågan. Vi ser det som lågt hängande frukt att införa det här undantaget.

Vi hoppas att regeringen kan ha ett mer lösningsfokuserat sätt att se på den här frågan

Att det råder en växande chaufförsbrist i branschen gör även det att det vore bättre om mer gods kunde köras i färre fordon.

– Vi har redan en chaufförsbrist och det här kommer att förvärra problemen ytterligare, och göra det svårare för åkeriföretagen att bemanna sina fordon, säger Fredrik Svensson.

Av Hilda Hultén

Läs Transportstyrelsens rapport här