Högtryck för livsmedelsautomation

Automationsmarknaden växer, inte minst inom livsmedel som just nu genomgår en omställning mot helautomatiska flöden.
– Det är ett paradigmskifte som påverkar hela försörjningskedjan. Ingen kommer undan det här,
säger Peter Landenberg på Langebaek.

Artikel ur Dagens Logistik nummer 1 2022

Den globala marknaden för intralogistik förväntas växa med 15,5 procent per år till 2030, enligt Fact.mr, mycket drivet av e-handelns tillväxt. Men den bransch där omställningen just nu går extremt snabbt är livsmedel. Dagligvarulogistik är resurskrävande, och med sjunkande automationspriser har automation blivit något av en nödvändighet inom segmentet – både inom e-handels- och butikslogistik.

Peter Landenberg. Foto Langebaek

– Det är ett paradigmskifte där kedjorna satsar på stora, helautomatiserade lager. Som automationskonsult är den här omställningen väldigt spännande att följa, säger Peter Landenberg, vd på Langebaek i Sverige.

Peter Landenberg har 35 års logistikerfarenhet från bl a Ica och Elektroskandia, och kom till Langebaek 2018, i samband med att Sverigekontoret etablerades.

– Jag var först in och nu är vi snart sju konsulter i Sverige, en jätterolig tillväxtresa.

Brutal förändringsresa
Danska Langebaek har specialiserat sig på större lagerautomationsprojekt, och har ett 40-tal konsulter i Norden. Bland kunderna finns Netto, Carslberg, Reitan, Coop Norge, Axfood och Coop Sverige. Hittills har 12 projekt där Langebaek varit inblandade påbörjats, där Axfoods automationslager i Bålsta och Coops dito i Eskilstuna är två exempel.
– Det är en brutal ”change management”-resa livsemedelskedjorna står inför. Att plocka pallar manuellt har varit deras DNA, och nu ska dessa processer göras automatiskt. Det är en helt ny verksamhet som ska byggas upp som kräver nya kompetenser. Istället för truckförare och plockare så behövs operatörer och servicetekniker.

Det är en brutal ”change management”-resa livsemedelskedjorna står inför.

När lagerprocesserna går från manuell till automatiserad hantering så påverkar det aktörer i hela försörjningskedjan: från leverantörer och distributörer till hur butikerna utformas.
– Automationslösningarna är anpassade för vissa typer av lastbärare. När flödena avviker från det måste de hanteras manuellt, vilket kostar 8–9 gånger mer.

Ett sådant exempel är tredjedelspallar, som är vanliga som displaypallar i butikerna idag, men inte går att hantera i automationen.

– Det är en enorm förändring där kedjorna måste kravställa leverantörerna. Frågan blir vem som ska ta kostnaden.


Kommer inte undan
Även transportflödena förändras när lagerhanteringen automatiseras.

– Det har varit kutym i transportbranschen att man lastar på eftermiddagen, kör på natten och lossar på förmiddagen, vilket skapar arbetstoppar i lagren. Men stora automationslager är inte dimensionerade för toppar, utan in- och utflödena måste jämnas ut över dygnet.

De miljardsatsningar som Coop och Axfood nu gör, kommer att tvinga andra kedjor att gå samma väg, menar han.

– Det sker ju redan en automationssatsning inom e-handeln med livsmedel på flera håll i branschen, men man kommer inte undan det här även för butiksflödet.

Många automationsleverantörer tackar till och med nej till att offerera kundprojekt just nu.

Automationsvågen, i kombination med pandemin, har också satt marknaden på prov.

– Det är en enorm efterfrågan samtidigt som leverantörerna tampas med produktionsstörningar och komponentbrist. Ledtiderna har ökat från ca 9–12 månader till 15–18 månader generellt. Många leverantörer tackar till och med nej till att offerera kundprojekt just nu.

Av Hilda Hultén