Infrastrukturministern Andreas Carlson pekade ut underhåll som visionärt och hyllade VTI-forskaren Astrid Linder i sitt öppningstal under inledningen av Transportforum idag. Phillippe Crist från ITF höll sedan ett uppskattat anförande om framtidens transportsystem, där han sågade både smarta städer och framtidsprognoser: “Tjusningen med städer är att det är lite kaos, och expertutlåtanden om framtiden är lika träffsäkra som apor som kastar dart. Istället måste man bestämma vad man vill ha och sedan skapa det”.
Den 16–17 januari arrangeras Transportforum i Linköping, som i år firar 40 år. De av de totalt 1 200 anmälda som lyckades ta sig till inledningssessionen i vintertrafikkaoset, fick traditionsenligt höra ett inledningstal av Sveriges infrastrukturminister Andreas Carlson (KD). Han fokuserade bland annat på elektrifiering, samverkan mellan transportslag, ökad biobränsleproduktion, Trafikverkets färska underlag till en ny transportinfrastrukturplan, och om en ny forsknings- och innovationsproposition som regeringen ska presentera under året. Men framförallt talade han sig varm om underhåll.
– Underhåll är det mest visionära som man kan ägna sig åt. Morgondagens transporter kommer i stor utsträckning att ske på den infrastruktur som vi har idag, så låt oss fokusera på att ta hand om den den. Vi, regeringen, ska amortera på underhållsskulden och se till att det som finns fungerar effektivt, slog han fast.
Underhållsskulden i Sveriges väg- och järnvägsnät beräknades 2023 uppgå till 77,5 miljarder SEK, och i den nuvarande transportinfrastrukturplanen avsätts omkring ca 1 miljard SEK om året till väg- och järnvägsunderhåll. Med den nuvarande investeringstakten väntas skulden växa till 113 miljarder till 2033, enligt Ramböll.
Lyfte sjöfartens betydelse
Ministern lyfte också Rikard Engströms nyligen överlämnade rapport om svensk sjöfarts konkurrenskraft, och betydelsen av att flagga in fler fartyg, vilket är viktigt ur beredskapssynpunkt.
– Mitt mål är att flagga in fler fartyg – sjöfarten är en viktig del av vår ekonomi, inte minst på grund av hur beroende vi är av export och import. Det säkerhetspolitiska läget i vårt närområde är mycket allvarligt, och regeringen har tagit flera initiativ för att förbättra redundansen i transportsystemet, i höstas redovisades uppdraget om reservhamnskapaciteten på Gotland och i vår ska utredningen om tågfärjor mellan Tyskland och Sverige presenteras.
Hyllar Astrid Linders forskning
Han passade också på att hylla VTI-professorn Astrid Linder, som i november utsågs till en av världens 100 mest inflytelserika och inspirerande kvinnor av brittiska BBC, för sin forskning om trafiksäkerhet och för att hon tagit fram världens första krockdocka baserad på en normalbyggd kvinna.
– Det är mycket imponerande och inspirerande och ännu ett bevis på svensk forsknings höga nivå, och något som borde uppmärksammas mer även här i Sverige.
Enligt Astrid Linder – som även blev spontaninbjuden till ministerns pressträff efter anförandet – så är FNs säkerhetskrav som idag ställs för krocktester på fordon baserade på mäns anatomi. Den krockdocka som Astrid Linder utvecklat lanserades så sent som i maj 2023, och är den första i sitt slag världen.
– I FNs regelverks så står det att säkerhetskraven för krocktester ska gälla för en medelbyggd man – med en punkt efteråt. Samtidigt visar forskningen att kvinnor löper större risk att skadas i trafikolyckor, särskilt när det gäller whiplash-skador i nacke och rygg, som är det område jag främst forskar på. Jag tycker det är dags att regelverket ändras, och att trafiksäkerheten och reglerna även anpassas för kvinnors anatomi. Män är norm och kvinnor är fortfarande osynliga inom en lång rad områden, inte bara inom fordonssäkerhet, konstaterar hon.
Framtiden är vad vi gör den till
Phillippe Crist, seinor advisor vid den internationella transportorganisationen ITF, höll sedan ett uppskattat keynote-anförande om framtidens transportsystem – där han konstaterade att förutsägelser om framtiden ofta visar sig vara fel, och att det därför är bättre att bestämma sig för hur man vill att framtiden ska se ut.
– Expertutlåtanden om kommande geopolitiska händelser är ungefär lika träffsäkra som schimpanser som kastar dart. Ju osäkrare framtiden är, desto mindre nytta har man av att försöka förutse den och agera utifrån vad man tror, sa Philippe Christ.
– Istället måste vi jobba mot att gå från idén om robusta transportsystem mot mer resilienta och regenerativa system. Och när det gäller prognoser så måste vi sluta förlita oss på att förutse utvecklingen. Istället måste vi besluta oss för hur vi vill att framtidens transportsystem ska se ut, och sedan agera för att skapa den framtiden.
Philippe Crist passade också på att såga den inom transportområdet populära visionen om “den smarta staden”.
“Mycket av fokuset när det gäller smarta städer ligger på HUR städer ska kunna bli smarta, med visioner om hypereffektiva system och flöden, men inte VARFÖR. Hela tjusningen med städer att det är lite kaos, med oförutsedda möten och interaktioner, en hypereffektiv stad erbjuder inte det. Så egentligen är det kanske så att vi skulle önska att människorna i städer var lite smartare – inte själva staden.
Av Hilda Hultén
