Karlshamn storsatsar som logistikläge

Närmare två miljoner kvadratmeter logistikmark är under utveckling vid Karlshamns hamn, som nu växer med ett tredje färjeläge och som godsport mot “nya Sidenvägen”– järnvägsnätet mellan Asien och Europa. Just nu är vår fördel i att ha gott om etableringsmark intill en hamn nog extra stor”, menar Karlshamns etableringschef Mathias Wijk. 

Efter att ha smugit igång under 2020 gick i januari den första skeppningen motsvarande ett helt tågset med containergods från Karlshamn via hamnen i Mukran (Sassnitz) i Tyskland, för lastning på tåg i Baltijsk, Kaliningrad med destination Kina.

– Det öst-västliga godsflödet växer, nu har vi veckotrafik med containrar till och från Kina, berättar Ulf Sandevärn, marknadschef på Karlshamns hamn.

Ulf Sandevärn. Foto Hilda Hultén

Rutten är nu officiellt med på den kinesiska järnvägsoperatören TEs linjekarta och marknadsförs både i Kina och Europa som ett “snabbspår” mellan kontinenterna, med en ledtid på omkring 16 dagar från Karlshamn till Xi’an i Kina.

– Godsvolymerna är små men ökar hela tiden med de större speditionsbolagen som kunder.

Karlshamn ligger invid E22 och Blekinge kustbana och lite utanför de stora godsstråken i Sverige, men med tanke på de snabba förbindelserna till Kina har Karlshamn ändå ett strategiskt läge för exempelvis e-handel, menar Ulf Sandevärn.

– Vi har goda förbindelser till storstadsregionerna härifrån, man når hela Öresundsregionen på under två timmar och Stockholm på 5–6 timmar. Ser man till hela transportkedjan så är det en betydligt snabbare väg via Sidenvägen och Karlshamn än exempelvis via västkusten.

Det öst-västliga godsflödet växer, nu har vi veckotrafik från Karlshamn till och från Kina

Bygger tredje färjeläge

Staden Karlshamn föddes just på grund av sitt strategiska läge och naturligt goda hamnförutsättningar, med skyddat läge och naturligt vattendjup. Länge tillhörde hamnen Danmark, men efter freden i Roskilde 1658 anlades här en svensk flottbas, som därefter utvecklades till en svensk exporthamn och en sydsvensk utvandrarport i migrationen till USA. Idag är hamnen en viktig förbindelse till kontinenten med sin färjetrafik till Klaipeda och Sassnitz/Mukran. Idag är livsmedelsproducenten AAK en stark spelare i Karlshamn, liksom Södra.

En stark spelare är danska logistikföretaget DFDS, vars färjetrafik ökar till Karlshamn. DFDS har bland annat beställt två nya ropax-färjor till linjen Klaipeda-Karlshamn, som ska levereras under 2021, och för kunna ta emot de nya, 230 meter långa färjorna bygger Karlshamn nu ut sin hamn med ett tredje färjeläge som ska stå klart till sommaren – en investering på ca 200 miljoner SEK. DFDS expanderar även inom kontraktslogistik, där man just nu bygger ut kapaciteten med 4 000 kvm i Karlshamn.

Just nu investerar Karlshamn 200 miljoner SEK i ett nytt färjeläge i hamnen, för att kunna ta emot DFDS nya ropax-färjor. Foto DFDS

– Att DFDS utökar sin tredjepartslogistikverksamhet är ju ett kvitto på att Karlshamn fungerar utmärkt som logistikläge, säger Karlshamns etableringschef Mathias Wijk.

Vill öka regionsamarbetet

– Ett ökat samarbete kring etableringar och utveckling skulle gynna hela regionen, säger Mathias Wijk. Foto Hilda Hultén

Mathias Wijk har lång bakgrund som etableringsansvarig i Karlskrona kommun, och klev på som näringslivschef i Karlshamn 2017. Sedan augusti 2020 har han dock bytt roll:

– Som näringslivschef har man så mycket ansvar gentemot det befintliga näringslivet att det proaktiva utvecklingsarbetet inte alltid hinns med. Jag har lobbat länge för att kommunen ska lyfta och fokusera på etableringsfrågorna och till slut tyckte kommunledningen att jag skulle ta den rollen själv, eftersom jag brinner för de här frågorna, förklarar han..

Sydostregionen med Kalmar, Kronoberg och Blekinge län har idag inget nämnvärt samarbete över länsgränserna vad gäller näringslivsutveckling eller logistiketableringar. I Blekinge finns Business Blekinge, där de 5 kommunerna samarbetar gällande olika investeringsfrämjande frågor, dock har inte logistiketableringar varit fokus, något Mathias verkligen vill ändra på.

–  Den här regionen har så mycket att erbjuda, med färjekopplingen till kontinenten i Karlskrona och Karlshamn, med utbildningssätena vid Linnéuniversitetet och Blekinge Tekniska Högskola och det växande e-handelsklustret i Kalmar. Det är viktigt att både vi själva och omvärlden börjar se våra samlade förmågor, och att vi inte konkurrerar utan kompletterar varandra, säger Mathias Wijk.

Det är viktigt att både vi själva och omvärlden börjar se våra samlade förmågor, och att vi inte konkurrerar utan kompletterar varandra.

Viktigt med proaktivitet

Nu är han satt att basa över utvecklingen av de närmare två miljoner kvm mark som kommunen planerar att detaljplanera i och runt Karlshamns hamn, ett initiativ som belönades med utmärkelsen “Årets Marklyft” i listan över Sveriges Bästa Logistiklägen 2021. De ca 260 000 kvm ytor som Nordstream använt i hamnen för lagring av gasledningsrör 2017-2019, kommer troligtvis att behövas för framtida hamnutbyggnad. Men det finns gott om andra ytor, menar Mathias Wijk.

– Det är fantastisk etableringsmark precis intill hamnen, där vi kan göra allt från småfastigheter till jättetomter. Vi har alla förutsättningar; en djuphamn med strategiskt läge ut mot kontinenten, god marktillgång och bra anslutning till Öresundsregionen via E22.

Nordstreams tidigare lagringsytor för gasledningar (blått) kommer troligtvis att användas för hamnutbyggnad. Bild Karlshamns kommun

För att lyckas måste kommunen jobba mer betydligt mer proaktivt med etableringar än man gjort hittills, menar Mathias Wijk.

– Vi måste vara redo när behovet uppstår, det behöver finnas en färdig lösning och en plan, med allt från byggklar mark till stöd. Särskilt i e-handeln är det ofta bråttom att få lagret klart, då kan man inte vänta tills frågan kommer med att börja processen.

När sydostlänken blir verklighet någon gång kring 2027, med tåganslutning till södra stambanan via Olofström och Älmhult, förbättras infrastrukturen och förutsättningarna ytterligare.

– Lyckas vi med att binda ihop regionen och vara mer proaktiva så har vi alla förutsättningar att bli ett logistikläge att räkna med.

Av Hilda Hultén