Pandemins nedstängningar har skapat stora problem i detaljhandeln och den växande e-handeln har inte på långa vägar kompenserat för det totala försäljningstappet. Bara i Tyskland finns 300 miljoner osålda plagg efter vinterns nedstängningar, och detaljhandlare kämpar nu med frågan om vad de ska göra med alla osålda varor.
Artikel ur Dagens Logistik nummer 1 2021.
I Tyskland stängde hela butikshandeln ned i december 2020 för att minska risken för smittspridning under julhandeln, en nedstängningar som nu varar minst fram till 28 mars. Enligt textilförbundet BTE Textil tappade modehandeln i Tyskland 21,5 procent av omsättningen under perioden jan–nov 2020, jämfört med föregående år, och i december var tappet minst 50 procent.
– E-handeln är en klar vinnare under pandemin i Tyskland, men många experter talar om en katastrof för detaljhandeln i stort, där många handlare väntas gå i konkurs, berättar Anna Liberg, handelssekreterare på Business Sweden Tyskland.
Många experter talar om en katastrof för detaljhandeln i stort, där många handlare väntas gå i konkurs
Bara under vinterns lock downs (december-januari) tabbade modehandeln i Tyskland som helhet 10 miljarder euro i omsättning, och BTE Textil spår en totalförlust för vintersäsongen på 15 miljarder för branschen.
– Det handlar om 300 miljoner osålda plagg på grund av nedstängningarna, som nu behöver hanteras på något sätt, säger Anna Liberg.
Rea, skänka eller slänga
Många handlare kämpar nu med att hantera berget av osålda käder, och prisnedsättningar på 80–90 procent har inte varit ovanliga på de mest svårsålda säsongsvarorna. Andra försöker sälja osålda partier via de klassiska kanalerna, där kläderna hamnar på outlet-sajter eller andra marknader – kanaler som dock har blivit överfyllda under pandemin. Ett alternativ är att skänka bort osålda kläder till välgörenhetsorganisationer, något som dock räknas som försäljning och är momspliktigt i många länder, vilket ställer till problem för handlare med dålig likviditet. Sista utvägen är att kläderna slängs eller bränns upp, för att inte överbelamra marknaden med reaplagg och säkra varumärket på sikt, något bl a Burberry, H&M och Nike kritiserats för att göra redan innan pandemin.
Tillfälliga lagerbehov
Behovet av tillfälliga lagerytor har exploderat i länder med lockdowns. I somras uppgav det brittiska fastighetsbolaget Knight Frank att de haft förfrågningar om tillfälliga lagringsytor på ca 550 000 kvm sedan pandemin bröt ut. I Danmark ska butiksjätten Bestseller, där bl a Vero Moda, Only, Vila och Jack & Jones ingår, ha tvingats sätta upp tillfälliga lagertält för att lagra vinterns osålda varor.
– Jag har pratat med tyska handlare som sitter med enorma partier med osålda vinterkläder från den uteblivna julhandeln, och nu när nedstängningen ser ut att förlängas så går de inte att sälja. E-handeln har boomat, men det kompenserar inte ens i närheten av det tapp som butikshandeln gör i stort, berättar Nina Piatscheck, modejournalist på tyska tidningen Die Zeit.
Många skaffar tillfälliga lagerlösningar för osålda plagg, och hoppas att de går att sälja nästa vinter
– Många kedjor försöker nu skaffa tillfälliga lagerlösningar för att förvara osålda plagg, och hoppas att de går att sälja nästa vinter. Efterfrågan på tillfällig lagring har ökat jättemycket, fortsätter hon.
Den del av branschen som kanske drabbas allra hårdast är tillverkningsledet. I Bangladesh sägs upp till 200 000 människor ha förlorat sina jobb, och i den indiska delstaten Karnataka är siffran 100 000, enligt textilarbetarförbundet.
– Det är här den verkliga katastrofen äger rum, säger en anonym produktchef för ett tyskt varumärke, som var tvungen att avbryta dussintals beställningar i Asien, till Die Zeit.
Mildare effekter i Sverige
I Sverige, som inte haft några nedstängningar av butikshandeln, tycks handlarna ha kunnat hantera pandemin något bättre.
I Sverige verkar de flesta ha kunnat hantera sina flöden utan tillfälliga lager.
– Vi har haft någon enstaka modehandlare som hört av sig om att hyra tillfälliga lagerytor, men i stor sett verkar de flesta ha kunnat hantera sina flöden utan det, berättar Jennifer Eriksson, Head of Leasing på Croisette i Göteborg.
För e-handlaren Boozt.com har pandemin inneburit flera förändingar.
– Vi har ju dels fått helt nya målgrupper, när de äldre generationerna kommit ut på nätet och börjat e-handla, något som kommer att påverka oss på längre sikt också. Sen har försäljningen ökat väldigt mycket inom vissa segment, inte minst sportkläder och kosmetik, där det inom vissa produktgrupper har varit svårt att få tag i tillräckligt med varor att sälja, berättar Tobias Sjölin, projektchef på Boozt.
Inom vissa produktgrupper har det varit svårt att få tag i tillräckligt med varor att sälja
Under våren 2020 kom många erbjudanden om billiga partier av osålda varor och överproduktion, något som lugnat ner sig sedan dess.
– Det var en extrem situation där i slutet av mars, när alla hade planerat för en vanlig försäljning och det plötsligt tog tvärstopp. Marknaden för inköp ändrade sig i ett svep med tanke på tillgång och efterfrågan och vi hade många varumärkesägare och grossister som hörde av sig och ville sälja genom oss. Vi har ju då kunnat hjälpa till att få ut varor till marknaden, som annars var tänkta att säljas i butik, konstaterar Tobias Sjölin.
Av Hilda Hultén
