Freddy Jönsson Hanberg, strategisk rådgivare på MW Group och Tommy Herzberg teknisk direktör på Rise, skriver i en krönika inför konferensen Folk och Försvar nästa vecka, att hållbarhet, resiliens, försörjningsförmåga och teknisk utveckling, går hand i hand.
Världen blivit alltmer sammankopplad och våra ekonomier och samhällen alltmer integrerade med varandra. Under Corona-pandemins inledning var det dock farligt nära att transporter, även mellan EU-länder, stannat upp helt vilket föranledde dåvarande jordbruksministern att uppmana till att ha mat för ett par veckor hemma. Det ledde till hamstring på en nivå som inte setts sedan oljekrisens dagar på 1970-talet.
Ömsesidiga beroenden brukar betraktas som en fredsskapare, och globala varuflöden leder till rationalisering och lägre kostnader men också till ökad sårbarhet, något som gärna utnyttjas av antagonister.
För att kunna hantera den här typen av utmaningar behöver säkerhetspolitiken också omfatta sociala, ekonomiska och tekniska domäner liksom naturresurser och habitat. Forskaren vid Försvarshögskolan, docent Thomas Ries, har tydligt visat hur dessa hot hänger samman med varandra och hur en kris inom ett område ger synergier och förstärker andra.
Hållbarhet och säkerhet måste hänga ihop! Kravet på omställningen mot hållbarhet är imperativt vilket behöver påverka den moderna säkerhetspolitiken i mycket större utsträckning än vad den gör idag. Men även om insikten sakta börjar komma så saknar vi innovativa lösningar.
Sverige är ett ingenjörsland. Historiskt har vår välfärd burits fram av teknisk utveckling och innovation där väl prövade och kvalitetssäkrade tekniker, metoder och produkter gjort mycket stor skillnad för många människor världen över. Vi vill därför lyfta fram innovation och kvalitet som en väg framåt och särskilt titta på skärningspunkten mellan hållbarhet och säkerhet.
Av utrymmesskäl kan vi bara ge några exempel för att illustrera vår poäng:
- Sverige har kommit mycket långt på området ”predictive movement” och kan idag bidra till att bygga en digital tvilling av det globala försörjningssystemet. Det skulle kunna reducera CO2-emissioner samtidigt som det skulle hjälpa aktörerna att identifiera och mitigera sårbarheter i försörjningskedjorna.
- I Sverige har vi en rad tekniska innovationer produktionsomställning och redundans där en av de mest intressanta är ”biofacturing”, en metod som innebär att man odlar fram material. Produktionsprocessen reducerar klimatavtrycket till ett minimum och gör oss självförsörjande på en rad materielområden.
- Additiv produktion kan idag nyttjas för att i industriell skala, eller småskaligt, producera enheter som tidigare krävde annan metodik
- Fossilfri energi från t ex vind och sol, innebär möjligheter till distribuerad produktion av el-energi, vilket kan ge ökad motståndskraft då det är svårare att slå ut många små enheter än några få stora, men ställer samtidigt krav på mellanlagring i exempelvis batterier, vilket i sin tur ställer krav på råmaterial, t ex litium, vilket kan bli en bristvara och som därför måste recirkuleras effektivt. Hållbarhet och motståndskraft.
Sverige kan klara svåra utmaningar men måste omfamna teknikutveckling och fördela kostnaderna både på hållbarhet och säkerhet.
Tommy Hertzberg, teknologie doktor, Rise
Freddy Jönsson Hanberg, strategisk rådgivare MW group
