KRÖNIKA: Smarta inköp – nyckel till transporteffektivitet

Catrin Lammgård är forskare på GU och talade på årets Transporteffektivitetsdagen (Treff) om transportinköp som möjliggörare för transporteffektivitet – här ger hon sina bästa tips.

Ur Dagens Logistik nr 3 2020 – läs mer här.

När jag började forska om transportinköp och miljö i början av 2000-talet ifrågasatte en logistikchef mitt val eftersom ”miljö är en fluga som försvinner om två-tre år”. Sen dess har klimatpåverkan från transporter blivit en ödesfråga för samhället. Idag räcker det inte att ha arbetat i årtionden som logistikchef med kostnadseffektiva logistiklösningar om man inte förstår deras miljöeffekter. In på logistikavdelningarna kommer nu våra logistikstudenter från universiteten som har blivit marinerade i hållbarhetstänk.

Catrin Lammgård. Foto Johan Wingborg.

Det finns många anledningar för företag att minska sin klimatpåverkan: att öka företagets konkurrenskraft, skapa kundvärde, minska kostnader, öka trovärdigheten, vara en attraktiv arbetsgivare, uppfylla hållbarhetskrav i kunders upphandlingar etc.

Men vad ska du som inköpsansvarig för företagets godstransporter fokusera på? I en initial behovsanalys bör du ställa frågan: kan vi planera vår verksamhet så att vi minskar transportbehovet? Här analyseras leverantörer, kunder, lokalisering av egna lager etc. Identifiera sedan de kritiska behoven som inte kan kompromissas bort. Involverar det leveranstid? Tidsprecision? Kostnad? Miljöprestanda? IT-system? Säkerhet?…

Det går inte att få en transport som är supersnabb, har liten miljöpåverkan och är billigast. Här gäller hårda prioriteringar.

En transportör sa en gång till mig: det går inte att få en transport som är supersnabb, har liten miljöpåverkan och är billigast. Här gäller hårda prioriteringar och ju färre ”ska-krav”, desto fler transportörer lämnar anbud. Ju kortare leveranstid, desto svårare uppnå hög fyllnadsgrad i fordonen. Så jo, det finns avvägningar, trade offs, att fundera kring när dessa prioriteringar formuleras i konkreta krav. Trafikslagsvalet bör tänkas igenom väl då skillnaden i miljöpåverkan är stor mellan lastbil, sjöfart, järnväg, flyg och olika kombinationer. Försök sedan minska miljöpåverkan så mycket som möjligt från det valda trafikslaget.

Vanliga miljökrav är att transportören har ett miljöledningssystem, lastbilar med hög miljöklass, erbjuder hållbarhets/miljöredovisning; allt enligt resultat från Transportinköpspanelens (TIP) enkäter. TIP skapades år 2012 ur behovet av att förstå företags transportinköp, där vi forskare på Chalmers, Göteborgs Universitet och IVL Svenska Miljöinstitutet tillsammans undersöker förändringar över tid. Snart kommer 2020-enkäten ut och frågan är hur Covid-19 kommer att påverka inköpen framåt, något vi också ska diskutera med företag i vår årliga workshop om hållbara transportinköp. Detta är ett exempel på samverkan med andra för öka kunskapen om hur transporteffektiviteten kan förbättras i transportinköp. Andra är den årliga Transporteffektivitetsdagen (Treff) och NTM (Nätverket för Transporter och Miljö) med det utmärkta utsläppsverktyget NTM Calc.

I Sverige var vi tidigt duktiga på att koppla ihop effektiv logistik med miljö. Jag tror att det finns fantastiska förutsättningar för oss att fortsatt leda utvecklingen inom transporteffektivitet och påverka den genom hållbara transportinköp.

Catrin Lammgård