KRÖNIKA Automation är snart mer hygien än prestige, och på en ny gradering av “automationsgradens hittepåskala” kommer dagens höga automationsgrad snarare betraktas som mittemellan eller låg – men vad gör det med oss människor? Det frågar sig Tobias Jonasson i en krönika i Dagens Logistik.
Ur Dagens Logistik nummer 3 2023 – nytt nummer ute nu!
Det är idag mer regel än undantag att nya lager innefattar någon form av automation. I frånvaro av en allmängiltig gradering av ”andel automation” i en verksamhet tenderar de flesta större satsningarna beskrivas som ”högautomatiserade”. Mer omfattande automation är prestige som kräver ekonomiska muskler, vilket i sin tur signalerar livskraft och framtidstro. Och de prestigefyllda lagerautomationsprojekten har de senaste åren varit många och ökande.
Coop valde SSI Schäfer som automationspartner till sitt nya högautomatiserade lager (eller varuterminal som de själva väljer att kalla det) i Eskilstuna. Branschkollegan Axfood har tillsammans med Witron driftsatt ett nytt högautomatiserade lager i Bålsta norr om Stockholm. E-handelsaktören i samma segment, Mathem, valde en specialdesignad lösning från SSI Schäfer för sitt högautomatiserade lager i Larsboda söder om Stockholm. Åhléns investerade i en Knapp-lösning för sitt högautomatiserade lager i Rosersberg i Sigtuna kommun. I samma område etablerar Kicks en högautomatiserad lösning – även den levererad av Knapp. Efter sommaren gick LYKO ut med att man kompletterar sin befintliga högautomatiserade lösning från SSI Schäfer i Vansbro med en ny högautomatiserad lösning från Vanderlande.
I lagersammanhanget är det nog ändå ingen överdrift att påstå att de senaste årens utveckling inom automationen har inneburit ett rejält skifte.
Automation, automation och framförallt hög automation. Svindyra investeringar och komplexa projekt som garant för att säkra effektivitet och leveransförmåga i en affärskritisk del av företaget. Paradigmskifte är ett slitet och missbrukat uttryck för att markera en förändring i mönster och ideal i olika sammanhang. I lagersammanhanget är det nog ändå ingen överdrift att påstå att de senaste årens utveckling inom automationen har inneburit ett rejält skifte. Lagrets infrastruktur och fundament har på förhållandevis kort tid skiftat från truckar och ställage till ett gytter av avancerad automationsteknik och IT-stöd. Med snabba och stora förändringar kommer även nya möjligheter, hot och risker.
Det påstås att den snabba teknikutvecklingen på lagret kan innebära att det om tio år är vanligare med robotar än människor på lagret. Detta skapar nya former av beroenden och bindningar till teknikleverantörer, men också till det egna företagets medarbetare. Hur påverkar det kompetensbehovet i och runt lagret? Vad innebär det för arbetsmiljön?
Automation är snart mer hygien än prestige. På en ny gradering av automationsgradens hittepåskala kommer dagens höga automationsgrad snarare betraktas som mittemellan eller låg. Mot bakgrund av detta behöver vi skapa en ökad förståelse för vad ökad automation kan göra för och med oss – inte minst ur ett medarbetarperspektiv.
Tobias Jonasson
På mässan Logistik & Transport i Göteborg 24-25 oktober leder Tobias kollegor Maria Johansson och Pål Wetterbrandt ett konferensspår på temat Den robotiserade lagerarbetaren. Läs mer här.
