Låga köpesummor drar ner e-handeln i april

Efter ett uppsving under årets första kvartal backar nu e-handeln igen. Enligt Svensk Handels E-handelsindikator för april månad tappar e-handelns omsättning 3 procent och landar på 12,5 miljarder kronor. Lika många handlar på nätet, men för betydligt lägre belopp.

E-handelsåret 2024 började med ett trendbrott efter nio kvartal med negativ tillväxt; under första kvartalet nådde omsättningstillväxten 11 procent enligt Svensk Handels E-handelsindikator och försäljningstillväxten ökade med en procent enligt Postnords senaste E-barometer. Men i april backade e-handeln enligt E-handelsindikatorn.

– Även denna månad påverkas e-handeln negativt av hushållens ansträngda ekonomi. Ungefär lika många handlar på nätet som under pandemin, men för betydligt lägre belopp. Det avspeglas i att det är särskilt tufft för kapitalintensiva branscher som byggvaror och hemelektronik. Visserligen såg vi en räntesänkning från Riksbanken i förra veckan, men det krävs betydligt fler för att svenska konsumenter ska återfå en stark köpkraft,  kommenterar Per Ljungberg, innovationschef på Svensk Handel.

I nuläget är den primära tillväxtdrivaren i e-handeln att fler konsumenter e-handlar jämfört med förra året. Andelen som e-handlar är även generellt hög jämfört med föregående femårsperiod och står sig väl jämfört med de höga andelar som uppmättes under pandemin.

Den genomsnittliga totala köpesumman per konsument har dock, med undantag för januari månad, varit låg. I februari var den i nivå med tidigare februarimätningar 2020-2023 men i mars och april var den lägre än samtliga jämförelsemånader under 20-talet. En del av ökningen kommer från den ökade e-handeln från utlandet.

– En del av den växande e-handeln från utlandet sker genom stora internationella e-handelsplattformar från till exempel Kina, vilka är särskilt populära bland den yngre befolkningen. Svensk Handel kommer alltid att stå upp för fri konkurrens, men det är av yttersta vikt att aktörer som använder plattformarna följer de lagar och regler som handelsföretag inom EU redan efterlever. Detta är viktigt utifrån både ett produktsäkerhetsperspektiv, konkurrensperspektiv men också givetvis ett hållbarhetsperspektiv, kommenterar Per Ljungberg.