Regeringens budgetproposition möts av skarp kritik för slopandet av bonus malus-systemet och sänkta priser på fossilbaserade drivmedel. Enligt 2030-sekretariatet är budgeten ett direkt hot mot 2030-målet och omställningen. Samtidigt vill Sveriges Åkeriföretag se ännu större sänkningar. Och den svenska sjöfarten gynnas av satsningar på isbrytare och lägre farledsavgifter.
I den nytillträdda regeringens budgetproposition för 2023 finns en rad förändringar i Sveriges klimatpolitik. På transportsidan märks slopandet av bonus-delen av bonus-malus systemet, klimatstödet för miljövänliga bilar och lätta lastbilar, som aviserades med bara en dags varsel i måndags. Samtidigt minskar klimatpremien för inköp av tunga eldrivna lastbilar och arbetsmaskiner, med drygt en miljard (Från 1,6 miljarder till 460 miljoner). Samtidigt bibehålls utbyggnaden av laddstationer.
– Regeringens logik är inte glasklar. Mer pengar till laddplatser, men inga alls till elbilarna. Mer till biogasproduktion, men inget till gasbilarna. Löften om att satsa mer på vardagsresandet, men minskade anslag för järnvägsunderhåll. Betoning av kostnadseffektiva styrmedel, men reduktionsplikt på lägsta möjliga nivå – trots att det är ett kostnadseffektivt styrmedel som också skapar gröna jobb i landet. Sammantaget är 2030-målet nu långt borta, kommenterar Mattias Goldmann, 2030-sekretariatet.
Även stödet till eldrivna lastbilar slopades på samma gång, och där är publikt stöd nästan en nödvändighet för att våga välja eldrivet, konstaterade talarna på seminariet ”Energin och Transporterna” på Logistik & Transport i veckan. Det är fortfarande dyrare att köpa en eldriven lätt lastbil även med stöd, och mycket dyrare att köpa en eldriven tung lastbil.
– Det är ingen poäng med att bara ge stöd till laddinfrastruktur om man inte även ger stöd till lastbilarna, det är ju en helt ny värdekedja vi bygger upp, en ny logistik och stödsystemet måste avspegla det, sa Peter Andersson, affärsutvecklingschef för eMobility, E.ON och efterfrågade en uthållighet och en långsiktighet i politiken.
”Ett steg i rätt riktning”
Branschorganisationen Sveriges Åkeriföretag ställer sig i ett uttalande positiva till sänkningarna av reduktionsplikten och dieselpriserna, men de vill samtidigt som de ser ännu större sänkningar ha tydligare incitament för att öka omställningstakten, såsom en långsiktigt säkrad tillgång på biodrivmedel.
”Regeringens aviserade skattesänkningar på diesel är ett steg i rätt riktning men blir nästan pinsamt otillräcklig med tanke på de vallöften som getts. Med konkurrenskraftiga kostnader ges åkeriföretagen ökade möjligheter till nyinvesteringar. Samtidigt krävs insatser och incitament för en ökad omställningstakt och här önskar vi att regeringen blir ännu tydligare i sina satsningar och ambitioner. Omställningen kommer inte ske av sig själv och långsiktiga spelregler behövs för att företag ska våga satsa”, skriver Rickard Gegö, vd för Sveriges Åkeriföretag, i ett pressmeddelande.
Lägre farledsavgifter
För branschorganisationen Svensk Sjöfart kommer två välkomna satsningar. För det första slås investeringsplanen fast för Sjöfartsverket, med investering i två nya isbrytare som förbättrar Sjöfartsverkets långsiktiga möjligheter att hålla farlederna öppna och hantera den ökande trafiken på de norra hamnarna.
Den andra delen är att regeringen går vidare med den tidigare föreslagna klimatkompensationen för sjöfarten, med syfte att minska trycket på farledsavgifterna och därigenom främja en överflyttning av gods till sjöfart. Sjöfartsverket tillförs 300 miljoner kronor under 2023 respektive 2024.
– Regeringens satsning gör att avgifterna kan sänkas i stället för höjas, vilket är viktigt med hänsyn till de snabba kostnadsökningar och vikande efterfrågan som vi nu ser. Åtgärden är därför en viktig punktinsats under 2023 och 2024, långsiktigt måste dock en hållbar finansieringsmodell för Sjöfartsverket komma på plats, kommenterar Anders Hermansson, vd på Svensk Sjöfart.
Av Emanuel Lehtonen
