De sju regionerna i Mälardalsrådets infrastruktursamarbete En bättre sits kommer med ett gemensamt svar om vilka infrastruktursatningar som bör prioriteras i Mälardalsregionen i kommande infrastrukturplan – satsningar som skulle bidra med stor samhällsnytta, enligt regionerna.
43 procent av Sveriges befolkning bor i Stockholm-Mälarregionen som har stor betydelse för hela Sveriges utveckling och internationella konkurrenskraft, det menar Mälardalsrådet, som genom samarbetet “En bättre sits” listat vilka områden som de sju medlemsregionerna anser behöver prioriteras i kommande infrastrukturplan.
Regionerna har även gjort en analys av den samhällsekonomiska nyttan om åtgärderna genomförs. Totalt uppgår nyttorna till 119 miljarder kronor.
– Nu har vi samlat oss över regiongränser, över kommungränser och över partigränser för att markera kring sju storregionala prioriteringar och ytterligare 40 satsningar som krävs i Stockholm-Mälarregionen. Dessa skulle skapa ringar på vattnet och nyttor för hela landets transporter. Totalt handlar det om 119 miljarder kronor som Sverige riskerar att gå miste om utan våra prioriterade satsningar, kommenterar Kristoffer Tamsons (M), trafikregionråd Stockholm och ordförande för Mälardalsrådet.
Den stora samhällsnyttan har att göra med att åtta av tio tågresor i Sverige startar eller slutar i Stockholm och förseningar i Stockholm-Mälarregionen drabbar resenärer och godstransporter i hela landet. Mälardalen är en stor pendlingsregion där 750 000 regioninvånare reser över en eller flera kommungränser för att komma till jobbet, i en allt mer sammankopplad storregion. Även stora godsmängder passerar till, från eller genom regionen, transporter som beräknas öka med 65 procent till 2040.
Regionerna efterfrågar bl a en större prioritering av drift och underhåll, väl fungerande trafik på Gotland för att binda samman ön med fastlandet, ett större fokus på Arlanda samt färdigställande av Ostkustbanan och Ostlänken.
Trafikverket lämnade i slutet av november in sitt förslag till en nationell plan för infrastrukturen fram till och med 2033. Nu ligger det hos regeringen att avgöra vilka spår, vägar och farleder som ska byggas.
Läs hela organisationens remissvar här.
