Trafikverket genomför nu tester på Malmbanan, mellan Kiruna och Narvik, och Ofotbanen för att möjliggöra tyngre transporter i framtiden. Under testet höjs tonnaget på malmvagnarna från 30 till 31 tons axellast.
Stor efterfrågan från näringslivet på ökad kapacitet längs Malmbanan har lett Trafikverket, tillsammans med LKAB och Bane Nor, att testa hur Malmbanan och Ofotbanen påverkas av en tyngre belastning. Under testet höjs tonnaget på lastvagnarna från 30 till 31 tons axellast, vilket ger en teoretisk ökning på 4 ton last per vagn. Genom att förstärka banan kan mer gods transporteras utan att antalet tåg behöver öka. Ambitionen är att i framtiden kunna köra tåg med en axellast på 32,5 ton längs hela Malmbanan.
– Syftet med testerna är att se på vilka sträckor det behövs göras åtgärder för att i framtiden ytterligare kunna höja vikten på de vagnar som trafikerar banan och på så sätt få ett effektivare och mer miljövänligt transportsystem. Vi vill helt enkelt testa hur en högre axelvikt påverkar slitaget på bland annat räls och växlar. Testerna startar nu och vi kommer att utvärdera resultaten löpande, kommenterar Staffan Ökvist, chef underhåll vid Trafikverket region Norr.
För LKAB som transporterade över 34 miljoner ton på Malmbanan under 2020 blir även en ökning kapacitetsökning på fyra procent betydelsefull, särskilt som gruvbolagets övergång till fossilfri produktion med vätgas innebär att järnmalmen reduceras på syre redan vid gruvorna. Det leder till att järnsvampen som ska fraktas med tåg får en högre vikt per volymenhet.
– Genom att den maximala axellasten ökar kan vi teoretiskt lasta tågen fyra procent mer. På sikt ska axellasten ökas så vi kan lasta tio procent mer, utan att köra fler tåg. Vi planerar dessutom för en ännu större produktion som kommer att kräva dubbelspår. För oss utgör Malmbanan och den norska sträckningen Ofotbanen ett system, kommenterar Jan Lundgren, logistikchef på LKAB och vd för LKAB Malmtrafik.
