Under 2020 genererades 35,7 miljoner ton avfall i Sverige, en marginell ökning jämfört med 2018. Men andelen avfall som materialåtervinns har minskat enligt statistik från Naturvårdsverket. Samtidigt är intresset för investeringar i återvinning rekordstort inom Klimatklivet.
Enligt Naturvårdsverket ökade mängden genererade och behandlade avfall till 35,7 miljoner ton under 2020, jämfört med 35,2 miljoner ton 2018. Detta trots samhällets målsättning att prioritera minskade mängder avfall. De största mängderna genererades i byggbranschen (14,2 miljoner ton), hushållen (4,6 miljoner ton) och tjänstebranscherna (2,2 miljoner ton).
– Tvärtemot samhällets mål att minska avfallet visar statistiken från åren 2014 till 2020 att det ökar. Statistiken vi nu publicerar avser 2020, ett år präglat av pandemin vilket kan ha påverkat på olika sätt. Vi ser i statistiken att avfallsmängderna i vissa branscher har ökat, medan avfallsmängderna i andra branscher har minskat. Totalt sett är det dock en marginell ökning av avfallsmängderna 2020 jämfört med 2018, kommenterar Lars Viklund, avfallsstatistiker på Naturvårdsverket.
Den andel av avfallet som materialåtervinns har dock minskat med tre procentenheter jämfört med 2018, enligt myndighetens statistik. Under 2020 materialåtervanns 22 procent av det avfall som slutbehandlades i Sverige. Andelen som behandlas genom annan återvinning (som energiåtervinning) och bortskaffning (som deponering) har däremot ökat med en respektive två procentenheter, till 59 procent och 19 procent. När det gäller plastavfall återvinns bara runt 10 procent i Sverige idag.
– Jag är osäker på om gemene man är medveten om att en så stor andel av det svenska avfallet inte materialåtervinns. Statistiken visar tydligt att ytterligare insatser behövs om man vill att materialåtervinningen ska öka och att vi ska komma högre upp i avfallshierarkin, kommenterar Lars Viklund.
Rekordstora investeringar i återvinning inom Klimatklivet
Även om arbetet med att förebygga avfall verkar gå dåligt finns en ljusglimt på återvinningssidan. Intresset för klimatinvesteringsstöd för återvinning och cirkulära flöden är just nu rekordstort inom Klimatklivet. De största investeringarna som fått stöd under den senaste ansökningsomgången rör alla återvinning, enligt ett pressmeddelande från Naturvårdsverket.
– Åtgärder för cirkulära flöden är den typ av klimatinvesteringar som beräknas ge den största utsläppsminskningen inom Klimatklivet just nu. Vi ser också en stor potential att öka återvinningen inom fler områden, kommenterar Carl Mikael Strauss, chef för Klimatklivets industrienhet.
Den investering som beräknas minska utsläppen mest av alla åtgärder hittills inom Klimatklivet är Svensk Plaståtervinnings Site Zero i Motala, en anläggning anpassad för att sortera ut plast ur hushållsavfall, som beviljats 102 miljoner kronor i stöd. Anläggningen har potential att återvinna 79 000 ton plast årligen vilket beräknas minska utsläppen med 196 000 ton CO2 per år.
– Utvecklingen med eftersorteringsanläggningar är bra, vi behöver samla in och återvinna de plastförpackningar som av misstag, eller okunskap, inte källsorteras och därför hamnar i hushållsavfallet. Men materialet är mycket förorenat och därför svårare att återvinna. När vi nu bygger Site Zero kan vi, tack vare stödet från Klimatklivet, investera i en ny sorteringslina som är tekniskt anpassad för att sortera plast från just dessa anläggningar, kommenterar Mattias Philipsson, vd för Svensk Plaståtervinning.
Av Emanuel Lehtonen
