På torsdagen presenterade Miljömålsberedningen en överenskommelse med förslag om ett nytt konsumtionsbaserat klimatmål för Sverige, samt att 50 procent av utsläppen från fartyg på internationell resa som anlöpt till eller avgår från svensk hamn ska inkluderas i vårt territoriella utsläppsmål till 2045.
Miljömålsberedningen inrättades av regeringen 2010. Syftet var att få var en politisk samsyn kring långsiktiga beslut inom de svåraste områdena i miljö- och klimatpolitiken. Ledamöter från åtta riksdagspartier ingår, men även sakkunniga och experter utsedda av regeringen.
I oktober 2020 fick Miljömålsberedningen ett tilläggsuppdrag att föreslå en samlad strategi för att minska klimatpåverkan från konsumtion och under 2021 inleddes förhandlingarna mellan de åtta riksdagspartierna.
Miljömålsberedningen föreslår nu att Sveriges globala klimatavtryck ska vara negativt senast år 2045. Det gäller såväl de utsläpp som sker inom Sverige gränser som de utsläpp som vår konsumtion leder till utomlands.
– Det här är en världsunik överenskommelse om att ta ansvar för hela landets klimatpåverkan från konsumtionen. Detta kan leda till en större global diskussion om hur länder ska mäta och ta ansvar för sina utsläpp och förhoppningsvis kommer fler länder nu ta fram klimatmål för hela konsumtionen, kommenterar Madeleine van der Veer, ansvarig samhällspolitik på Världsnaturfonden WWF.
Mål för flyg och sjöfart
Utöver ett mål för de konsumtionsbaserade utsläppen presenterar beredningen även två förslag om sektorsspecifika mål för flyg och sjöfart. De internationella resorna undantas även fortsättningsvis att regleras av svenska klimatmål utan ska regleras på internationell nivå, enligt förslaget. Däremot föreslås att bunkring av flygbränsle för internationellt flyg ska ingå i Sveriges territoriella utsläppsmål till 2045 och att inrikesflyget ska inkluderas i sektorsmålet för inrikes transporter. Inrikesflyget står för drygt en tiondel av utsläppen från svenskarnas flygresor.
– Det är en rejäl besvikelse att partierna i beredningen inte enats om att ta ett helhetsansvar för svenskarnas totala flygande. Utsläppen från svenskarnas flygresor ligger i nivå med hela personbilstrafiken i Sverige och borde inte bortses av partierna, som de nu i praktiken gör, kommenterar Madeleine van der Veer.
Halva sjöfartens utsläpp ingår
För sjöfarten föreslås att 50 procent av utsläppen från fartyg på internationell resa som anlöpt till eller avgår från svensk hamn ska inkluderas i vårt territoriella utsläppsmål till 2045.
– Från sjöfarten välkomnar vi att Miljömålsberedningen är tydliga med att klimatpåverkan från internationell sjöfart i första hand ska regleras av IMO och EU. Att inkludera hälften av utsläppen från fartyg på resa till eller från Sverige i det svenska territoriella klimatmålet stärker vår tes att Sverige både kan och vill gå före i omställningsarbetet, genom bland annat incitament och forskning, för att Sveriges territoriella utsläpp ska nå nettonoll senast 2045. Sjöfartsnäringen har sedan tidigare presenterat en Klimatfärdplan som innehåller mängder med förslag på åtgärder för att minska utsläppen, bland annat att early movers gynnas, och vi ser fram emot att arbeta tillsammans med alla aktörer, inte minst regering och riksdag, för att förverkliga vår ambition om en fossilfri sjöfart, kommenterar Fredrik Larsson, ansvarig för miljö- och klimatfrågor på Svensk Sjöfart.
Beredningen föreslår även att Statistiska centralbyrån ska få i uppdrag att utveckla statistiken kring utsläppen från svensk konsumtion samt att ta fram ett mått och metod för att räkna fram svenska produkters klimatnytta vid export. För offentlig sektor föreslås inget siffersatt mål utan beredningen beskriver enbart att utsläppen från upphandlade varor och tjänster ska minska snabbare än övriga samhället.
FAKTA om konsumtionsbaserade utsläpp:
Ungefär hälften av utsläppen från svenskarnas konsumtion syns inte i Sveriges rapporterade utsläppsstatistik. Det har att göra med att nuvarande klimatmål enbart mäter de utsläpp som sker inom Sveriges gränser. Eftersom en stor andel av det vi konsumerar produceras i andra länder sker utsläppen även där. Det kan vara utsläpp från varor och tjänster som exempelvis kläder, internationella flygresor och importerade livsmedel. De konsumtionsbaserade växthusgasutsläppen för den svenska befolkningen är cirka 9 ton per person och år.
