Johan Kallin, vd på Nowaste Logistics, går till försvar för den effektiva logistik som ryms inom de lager som poppar upp längs våra motorvägar. ”Se dem som en del av ett betydligt smartare och resurseffektivt samhälle”, skriver han i en krönika i Dagens Logistiks magasin nr 2 2023.
KRÖNIKA På bara några år har en mängd stora lager poppat upp längs våra motorvägar, som en effekt av nya tider och beteendemönster. En del ser lagerlådorna som ett problem: att de förfular landskapet och ibland tar upp värdefull jordbruksmark. Men man kan också se dem som en del av ett betydligt smartare och mer resurseffektivt samhälle. Vi behöver konsumera smartare och sluta skrävla om storlekens betydelse. Byggnaderna finns där av en anledning: samhället behöver lagerhållning som bedrivs på ett optimalt sätt så att vi inte belastar samhället, resurserna och planeten i onödan.
Vi behöver konsumera smartare och sluta skrävla om storlekens betydelse.
Den lageryta som syns längs med motorvägarna har egentligen alltid funnits där – fast på andra platser; inne i städerna, i butikerna – utspridd över hela landet. Vi konsumenter åkte till dessa butiker kors och tvärs från våra bostäder, fram och tillbaka, hela tiden. En enorm belastning på samhället. Nu börjar detta ersättas av en effektivare logistik, där en enda lastbil kan ersätta hundratals biltransporter. Vi glömmer ibland biltrafiken i ekvationen, för den har alltid funnits där. Men den här logiken är viktig att förstå för att sätta lagren i relation till något annat.
Visst kan det kännas sorgligt att butikerna i städernas kärnor läggs ner, men vi kan få våra stadskärnor att leva ändå, genom att umgås och uppleva, äta och arbeta. Tiderna har alltid förändrats: hästarna försvann från gatorna när bilen kom, TV-mediet har ersatts av andra tjänster och lösningar. Det finns hur många exempel som helst på bestående förändringar.
Konsumtionen tar nya vägar och för samhället finns det en vinst här; när vi exempelvis byggde en av våra senaste terminaler kunde vi få in fem kunder på en tredjedel av den yta de tidigare krävt tillsammans. Vi bygger på höjden med smarta automationer i klimatsmarta byggnader, som låter oss sköta logistiken på en mindre yta och mer resurseffektivt.
Den lageryta som syns längs med motorvägarna har egentligen alltid funnits där – fast på andra platser; inne i städerna, i butikerna – utspridd över hela landet
Storleken har betydelse – men den är inte allt. Lagerbyggnader kan vara stora som en öken, men storleken är ju ointressant om man inte nyttjar ytorna på ett effektivt sätt. Vi behöver mäta lagren på ett annat sätt; prata om hur vi hanterar varorna och hur vi skapar lösningar som lämnar så litet fotavtryck som möjligt. Hur mycket volym får du plats med per kvadratmeter? Det är förstås smartare att kunna hantera 100 produkter per kvadratmeter än en produkt per kvadratmeter. Den som är smartast vinner, inte den som har störst yta. Det är effektivitet vi behöver mäta. Med den kommer andra parametrar, som elförbrukning och trevligare arbetsmiljöer.
Framtidens lager blir dessutom alltmer resurseffektiva, i allt från hur de utformas ända ner till komponentnivå. Vi kan inte själva ändra på de lagar och bestämmelser som finns, men vi kan vara med och påverka. Nästa lagerbyggnad kan ha solceller på både tak och väggar. Det kan finnas järnvägsspår in i lokalerna för lastning och lossning, en stor offentlig laddpark för elektrifierade fordon, delvis sedumtak och möjligheter som främjar andra personaltransporter än bil. Lagerbyggnaden kan placeras i skogslandskap med löpspår, utegym och rekreationsplatser. Och den kan vara det mest resurseffektiva vi sett.
Johan Kallin, vd Nowaste Logistics
