MSB har utrett hur det civila försvaret behöver stärkas. 27 miljarder om året behöver läggas på ett stärkt civilt försvar t o m 2030. Bland annat föreslås beredskapslager för att säkerställa livsmedelsproduktionen samt försörjning för sjukvård och industri.
Sverige hade fram till 90-talet, efter Sovjets fall, stora beredskapslager, dessa lager avskaffades sedan och såldes ut på bland annat ÖoB. Sedan millenieskiftet har vi inte haft något totalförsvar – men det ska det nu snabbt bli ändring på.
Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) har lämnat över en rapport till regeringen och Försvarsberedningen med förslag för att stärka det civila försvaret. Ska förslagen genomföras krävs investeringar motsvarande 27 miljarder kronor varje år fram till och med 2030.
Av detta uppskattas ca 7,6 miljarder kronor per år, under försvarsperioden 2026–2030, gå till att inrätta beredskapslager för livsmedelsproduktion och sjukvård, samt upprätta en tillverkningsberedskap för industrin. Rapporten belyser också att det är viktigt att ansvar pekas ut för industrins beredskapslager.
– Det behövs en genomgripande omställning för att åstadkomma ett modernt civilt försvar. Totalsumman är en kostnadsuppskattning av förslagen och ett underlag för politiska avvägningar och beslut. Vi flaggar även för att ytterligare kostnader tillkommer för att lösa ut förslag från kommande utredningar om befolkningsskydd och försörjningsberedskap, kommenterar Charlotte Petri Gornitzka, generaldirektör för MSB.
På sikt kan kostnaden för ett modernt civilt försvar beskrivas som en puckel – med större årliga investeringar under en period, innan kostnaden planar ut när arbetet övergår i en förvaltande fas.
Rapporten fokuserar på åtgärder för att stärka det civila försvarets förmåga vid höjd beredskap och krig. Ett 70-tal myndigheter har inkommit med gedigna underlag, som MSB har analyserat och värderat för att kunna erbjuda regeringen och Försvarsberedningen ett så väl avvägt beslutsunderlag som möjligt.
– Svenska myndigheter har även identifierat nödvändiga investeringar för att åtgärda grundläggande sårbarheter, bland annat i infrastruktur som vatten och avlopp, el, telekommunikationer och transporter, kommenterar Charlotte Petri Gornitzka, generaldirektör för MSB.
Till följd av pandemin har EU redan stärkt sin beredskap inom sjukvård, där Sverige spelar en stor roll som innehavare av ett av beredskapslagren. MSB:s lager i Kristinehamn ansvarar för hela EUs krislogistik och är ett av fyra nya sjukvårdslager.
Om rapporten
Ett sjuttiotal myndigheter samt Sveriges kommuner och regioner har bidragit med underlag till MSB. Underlagen har vägts och värderats av MSB och diskuterats med övriga myndigheter. Rapporten redovisar MSB:s sammanvägda analys och bedömning av aktörernas behov och förmågor inom det civila försvaret, förslag till åtgärder och prioriteringar samt kostnadsberäkningar.
