Vid ett svenskt Natomedlemskap krävs stora satsningar på nya infrastruktur. I Östersund efterfrågas bättre järnvägsförbindelse till Natos största lager av krigsmateriel i Trondheim och svenska hamnar kan behöva bygga fler kajer, enligt DN.
Blir Sverige medlemmar i Nato kommer Östersund spela en viktig logistisk roll. Staden har en järnvägsförbindelse till Trondheim, där Natos största anläggningar och lager av krigsmateriel finns. Till följd av Natoprocessen rustar staden upp för en större militär närvaro, och såväl Saab som Försvarets materielverk (FMV) utökar verksamheten på orten, det skriver Dagens Nyheter.
Kommunstyrelsen i Östersund menar dock att järnvägsförbindelsen på den svenska sidan inte är tillräcklig. Nu uppmanar man staten att investera i järnvägen till Norge.
– Materiel går på järnväg och Nato har sina största anläggningar i Trondheim. Vid händelse av kris eller krig är det kanske 10 000 man, fordon, vapen – allt ska transporteras. Norrmännen håller på att elektrifiera banan men på den svenska sidan har vi inte gjort någonting. Tvärtom: tågen har numera färre avgångar och långsammare förbindelser, säger Niklas Daoson (S), kommunstyrelsens ordförande i Östersund, till DN.
När Niklas nyligen träffade experter från EU och Nato lyfte de vikten av militär mobilitet och större investeringar på järnvägsnätet mellan anläggningarna i Trondheim och Östersund. Därifrån krävs investeringar även på mittbanan till Sundsvall och Norra stambanan till Stockholm.
Trafikverket har nyligen fått i uppdrag av regeringen att föreslå åtgärder för att stärka krisberedskapen och det civila försvaret samt höja förmågan vid höjd beredskap inom transportsektorn. Uppdraget ska redovisas den 15 januari 2024.
Hamnarna behöver byggas ut
Enligt tidningen har även hamnarna börjat se över sin infrastruktur för att kunna ta emot fler militära fartyg. I Göteborgs hamn är man osäker på om de 20 kajer som kan ta emot militärfartyg räcker. På Gotland, som ofta lyfts som strategiskt viktig ur försvarshänsyn, har man hittills fått lite stöd från staten.
– Vi behöver arbeta upp vårt totalförsvar och där har vi en del kvar att göra. Vi på Gotland har stora förväntningar på oss att leverera men vi får minst stöd. När staten fördelar pengar så beror det på hur mycket invånare som bor där. Vi får minst pengar, för att vi har få invånare – 61 000 – men samtidigt ska vi göra mest. Här behövs en annan analys, säger Meit Fohlin (S), regionstyrelsens ordförande, till DN.
