Svensk elproduktion väcker oro: Nätkapacitet måste fördubblas till 2045, samtidigt som det blir allt tuffare att balansera nätet, med ett växande inslag av sol- och vindkraft. – Kanske skulle vi ha varit lite snabbare i att se förändringen komma, och vad vi behövde göra, säger Peter Wigert, CFO på Svenska Kraftnät.
Sedan elmarknaden avreglerades 1996 har svensk elförbrukning legat relativt konstant på 145 TWh om året, och Svenska Kraftnäts prognoser låg så sent som 2018 på en förbrukning för 141–179 TWh 2040 – det vill säga ungefär detsamma idag.
– Kanske skulle vi på Svenska Kraftnät varit lite snabbare i att se förändringen i produktionsslag och placering och vad vi behövde göra. Men till syvende och sist är det här en politisk fråga där man har olika politiska åsikter kring produktionsslag, vilket gör det svårt, sa Peter Wigert, CFO på Svenska kraftnät, när han talade vid Logistikfastighetsdagen i Eskilstuna i februari.
Den gröna industrialiseringsvåg som nu sveper över Sverige gör att prognosen för elförbrukning skjutit i taket.
– Vår långsiktiga analys innebär en dubblering av förbrukningen när järn- och stålindustrin elektrifieras, det är enorm förändring som krävs för att det här ska bli möjligt. Det innebär att vi ska bygga ett till elsystem fram till 2045 – lika stort som det vi har idag, förklarar Peter Wigert.
500 mil ny ledning
Svenska Kraftnät är ansvariga för att det finns ett elnät med kapacitet som möter upp förbrukningen, och även den kapaciteten måste fördubblas till 2045 – vilket innebär att drygt 500 mil ledning ska dras.
– Det verkar finnas ett slutkundstryck på att köpa en bil där stålet är grönt och en förhoppning att det ska gå vägen, och då måste vi som levererar till den här industrin möta upp. Med kablar och med produktion.
Svenska Kraftnät är dock inte ansvariga för att förse Sverige med ny elproduktion, det ligger hos politikerna och marknadens aktörer att lösa. Och där verkar den nuvarande regeringens inriktning vara att satsa på havsbaserad vindkraft. I februari tillkännagavs Sveriges första så kallade “havsplaner”, utmärkta vindkraftområden som ska kunna ge 120 TWh ny el om året, om projekten blir verklighet.
Systembalans största huvudvärken
Men vindkraften har, liksom andra gröna energislag som vattenkraft och solel, nackdelen att den är väderberoende. De gör det svårare för Svenska Kraftnät att uppfylla del två i sitt uppdrag: att balansera produktion och förbrukning i systemet.
– Min största huvudvärk som CFO är att kostnaden för att balansera det här systemet har ökat från dryga 500 miljoner till uppåt fyra miljarder, sa Peter Wigert.
Att fyra kärnkraftverk i södra Sverige lagts ner, liksom en del andra kraftkällor, och att överföringskapaciteten mellan södra och norra Sverige behöver förstärkas, bidrar också till att systemet blir svårare att balansera, och Peter Wigert menar att det är dags att förbrukarna gör sin del för att hålla systemet i balans: genom att använda el när den är billig, sälja effekt på de effektmarknader som nu byggs upp och genom att satsa på energilagring.
– Vi har fått stabiliteten väldigt mycket gratis. Det är jättepoppis att installera solpaneler, och det är säkert jättebra om det är i södra Sverige. Men köp ett batteri också, då kan ni vara med och “peak-shavea”, uppmanar Wigert.
Högre priser att vänta
Till kalkylen hör även att elpriserna troligtvis kommer vara fortsatt högre än vad vi är vana med, och framförallt variera mer. Efter den senaste vinterns elpristoppar i främst södra Sverige och sedan krigsutbrottet i Ukraina i februari, har den oron ökat markant.
– Systemet kommer att förändras men det långsamt, och det som vi sett hittills är bara en liten del av de prisrörelser som kommer framåt.
I vintras ledde en olycklig mix av negativa faktorer till rekordhöga elpriser, där höga priser på naturgas och utsläppsrätter på kontinenten, drivit upp priserna, då marknaden är sammanlänkad. Sverige är sedan 2011 indelat i fyra elområden, och detta har slagit hårdast mot det sydligaste områdena.
– Rysslands invasion av Ukraina innebär en väsentligt ökad risk för utbudsminskningar eller europeiska önskemål att frigöra sig från Ryssland som leverantör. Det har ytterligare höjt priserna på den kontinentaleuropeiska marknaden, vilket på samma sätt som tidigare smittar av sig på Sverige.
Av Klara Eriksson
I februari genomförde redaktionen en partienkät om logistikfrågor som publicerades i sin helhet i DLs systertidning Intelligent Logistik. Så här svarade partierna kring lösningen på elfrågan:
L: Sänk elskatten, utnyttja det befintliga elnätet och bygg ut reservkapacitet. Möjliggör nyetablering av planerbar fossilfri elproduktion (dvs kärnkraft – förbudet mot nya reaktorer måste bort). Ändra energipolitiskt mål till fossilfritt.
KD: Ta bort energiskatten tillfälligt för att mildra prischocken. Säkra mer baskraft i form av kärnkraft som med vattenkraften och kraftvärmen står för systemstabiliteten. Ledtiderna för underhåll och nybyggnation av elnät måste kortas kraftigt.
MP: Ökad produktion av förnybar energi. Översyn av lagstiftningen för att underlätta lagring i elsystemet, tillåt nätägare att installera batterier för att hantera toppar och dalar. Återinför och bredda stödet till industrins energieffektivisering.
S: Tredubblade investeringar i stamnätet, halverade ledtider i byggandet av nya nät. Ökad elproduktionen genom utbyggnad av förnybara energikällor. Även energieffektivisering och lagring är en viktig del.
C: Politik och myndigheter måste börja planera för kraftigt ökad efterfrågan. Stöd för energieffektivisering och ökad lokal acceptans för elproduktion genom lokala ersättningar och intäkter. Utbyggt elnät och radikalt kortade tillståndsprocesser.
SD: För att lyckas med elektrifieringen krävs god tillgång på planerbar kraftproduktion. Vi vill ändra målet för energipolitiken till 100 % fossilfritt, stärka konkurrenskraften för kraftvärmen och satsa på kärnkraft.
V: Stoppad utbyggnad av elkablar till Europa och enhetligt elpris i EU. Kraftig utbyggnad av havsbaserad vindkraft med vätgasproduktion och effektivare tillståndsprocess. Ökad vätgaslagring för att jämna ut elförsörjningen, samt ökad kraftproduktion nära storstäder.
M: Röja hinder för ny och befintlig kärnkraft; ändra energipolitiskt mål till 100 procent fossilfritt. Resurser till Strålsäkerhetsmyndigheten för regelverk för ny kärnkraft. Ta bort begränsningar för maxantal och placering av reaktorer.
Läs hela partienkäten här.
