Fyra år efter beslutet att satsa på vägas kunde åkeriet Maserfrakt igår äntligen inviga sin nya tankstation för vätgas i Borlänge och rulla ut sin första vätgasdrivna lastbil på vägarna med Ica som kund. Den konverterade dieselbilen är den första i sitt slag och kan ta sig 68 mil på en vätgastankning. ”Det här är bara början” säger Maserfrakts vd Per Bondemark.
Maserfrakt är nu först i Sverige med att ha en vätgasdriven tung lastbil i sin fordonsflotta: Företaget har investerat i två vätgaslastbilar från Holthausen Clean Technology. Lastbilarna har bränsleceller med en kapacitet på 120–240 kW, elmotor på 250–450 kw och tankar som rymmer 50–100 kg vätgas, vilket ger en räckvidd på upp till 68 mil. Den första lastbilen levererades till Borlänge nu i mars och invigdes tillsammans med Maserfrakts nya tankstation för vätgas den 20 februari.
– Det är väldigt spännande att vi har fått vår första vätgaslastbil. Den andra levereras senare under året. Men det här är bara början. Vi planerar att ersätta flera av våra diesellastbilar med vätgaslastbilar om de här lastbilarna fungerar bra, kommenterar Maserfrakts vd Per Bondemark.
Kör för Ica
Det första kunduppdraget med vätgaslastbilen blir för Ica, en av Maserfrakts största kunder. Lastbilen kommer att leverera varor mellan Icas regionlager i Borlänge till kedjans butiker i Dalarna, Västmanland och Gävleborg.
− Vi vill utvärdera vätgasens möjligheter att göra våra transporter fossilfria och kombinationen av både låg miljö- och verksamhetspåverkan är väldigt intressant, kommenterar Icas logistikdirektör Emma Lindström.
Försenad och fördyrad station
Maserfrakt sökte stöd från Klimatklivet för bygget av vätgastankstationen redan 2020, och beviljades 70 procent stöd; 7,7 miljoner kronor av de 11 miljoner som stationen beräknades kosta. Initialt var planen att ta tankstationen i drift runt årsskiftet 2022/2023, men utmaningar under projektets gång har försenat och fördyrat projektet. När tankstationen invigdes drygt ett år senare en planen hade notan landat på 17,7 miljoner SEK.
– Vid projektets start fanns det inga standarder, få att byta erfarenhet med och inga leverantörer i Sverige. Förutsättningarna för bygget har också ändrats under arbetets gång, berättar Frida Jahncke, drivmedelsansvarig på Maserfrakt, i en intervju med Länsstyrelsen i Dalarna.
– Det blev mer grävning än vi räknade med, bland annat på grund av en explosion på en vätgastankstation i Norge som fick säkerhetsarbetet att bli ännu större. Tillståndsmyndigheterna hade inga erfarenheter angående vätgas, så det tog mycket tid för dem att sätta sig in i projektet.
Trixigt att provköra
Att tankstationen måste provtryckas med ett riktigt fordon innan den får tas i bruk ställde också till problem, berättar Jahncke.
– Vid tillfället fanns det bara två vätgaslastbilar i hela Sverige, i Göteborg, som gick på 350 bar. Vi fick då kontakta Sandvikens kommun då vi hört att de hade köpt två vätgasbussar med 350 bar. De var trasiga men kunde tankas ändå, så vi fixade en trailer så att en buss kunde transporteras till tankstationen som kunde provtryckas till slut.
Att få tag på vätgas var inte heller så lätt som de trott, varken i Sverige eller Norge.
– Nu köper vi gas från vind-el. Det behövs mer produktion av förnybar vätgas och produktion, fordon och infrastruktur behöver gå mer i takt. Det finns vätgas inom industrin som är producerad av förnyelsebar energi. Men då de kräver kompressorer som jobbar upp trycket medför det en stor kostnad för att kunna nyttja detta till tankstationer.
– Vi gav oss ut i ”stiglöst land”. Nu har anvisningar för att bygga en vätgasstation kommit från Energigas Sverige och myndigheterna har lärt sig mer så det skulle nog vara lite lättare och inte ta lika lång tid idag. Kommunikationen med Länsstyrelsen och Naturvårdsverket om stödet från Klimatklivet och möjligheten att skjuta på projektets slutdatum har varit positivt.
Dyr konvertering – i väntan på serieproduktion
Maserfrakt är ett av Sveriges större transport- och entreprenadföretag med drygt 300 delägare och 700 lastbilar och omkring 600 maskiner i flottan. Företaget har målet att vara klimatneutrala 2035 och bolaget har 16 biogaslastbilar, två lätta el-lastbilar, två som går på RME och cirka 20 som går på HVO (förnybar diesel), förutom de två vätgaslastbilarna.
De vätgaslastbilar som Maserfrakt köpt är två konventionella diesellastbilar från tillverkaren DAF, som konverteras till vätgasdrift av holländska Holthausen Clean Technology. Att man inte köpt färdiga bränslecellsdrivna lastbilar från exempelvis Volvo eller Scania har naturliga skäl: de finns inte att köpa än. Scania väntas leverera sina allra första bränslecellsdrivna lastbilar till två holländska kunder under 2025, och Volvo uppger att man väntas ha sina första modeller av vätgasdrivna lastbilar ute till försäljning under ”andra halvan av decenniet”. Enligt Maserfrakt kostar vätgaslastbilarna ”flera gånger mer än en konventionell lastbil”, men man har inte heller råd att vänta:
–Vi har jobbat på det här i drygt två års tid och ångat på så mycket vi kan. Det här handlar om att bryta ny mark och det är bråttom: Vi ska vara klimatneutrala 2035 och tiden går fort, sa Per Bondemark till Business News Dalarna när han klippt bandet.
Enligt Jahncke växer intresset för att köpa fossilfria transporter – men än så länge är det inte så stort som behövs för att nå klimatmålen.
– Det offentliga har höga ambitioner, men i slutändan blir det ofta fossila transporter som upphandlas för att det är billigare. Två kunder har visat intresse för att köpa vätgastransporter hittills, varav Ica blir först ut.
Av Hilda Hultén
