E-handeln växte med hela 40 procent under pandemiåret 2020, men tillväxten slår hårt mot både arbetstagarna och klimatet, enligt en färsk rapport från fackförbunden Handels, Seko och Transport – som undersökt bl a den miljödata och kostnadsdata som finns tillgänglig, samt djupintervjuat arbetstagare om deras arbetssituation.
Under pandemin har anställda inom såväl post, transport och lager upplevt ökat utnyttjande, mer övervakning och försämrad arbetsmiljö. Tillväxten har också bidragit till ökade utsläpp och ett ohållbart resursutnyttjande, menar fackförbunden, som kräver krafttag från bransch och politiker för att få rätsida på problemen.
– Arbetstagarna och klimatet får betala ett väldigt högt pris för den snabbt växande e-handeln. Den extrema prispressen på frakten och företagens hetsjakt på marknadsandelar leder till en usel arbetsmiljö och hotar klimatet. Pressade villkor i alla delar av handel- och transportkedjan riskerar också att leda till en dopad tillväxt. Såhär kan vi inte ha det, säger Gabriella Lavecchia, ordförande för Seko i ett pressmeddelande.
Snålar på personalen
Enlig fackförbunden, som räknat på vilka kostnader de olika företagen ser kopplade till det sista ledet i e-handels logistikkedja, de s k last mile-transporterna, visar att de företag som anställer sin personal men inte har kollektivavtal skär ned utgifter på 470 kronor per förare och dag och att plattformsbolag som anlitar egenanställda förare skär ned mellan 690 och 1057 kronor per förare och dag. Kostnaden bärs av arbetstagarna som går miste om betydande summor i ersättningar och försäkringar, menar fackförbunden.

– Det här är helt oacceptabelt. Dessa falska egenanställningar är bara ännu ett sätt för företagen att utnyttja arbetstagare. Huvudprincipen måste vara att dessa plattformsföretag betraktas som arbetsgivare med tillhörande arbetsgivaransvar, kommenterar Tommy Wreeth, förbundsordförande för Transport.
Ökad stress, kontroll och ohälsa
Rapportförfattarna har även djupintervjuat 34 post- lager och transportanställda, och de vittnar om en ökad stress, press och ohälsa – som nått sitt max under pandemin. En person som jobbar på ett möbel- och inredningslager berättar att det har blivit fler rehabärenden under det senaste året, vilket enligt personen är en konsekvens av den ökade stressen:
“Företaget trycker hela tiden på hur mycket man ”ligger efter” med kundernas beställningar. Det har blivit en helt annan stress nu. Förr kunde det var enskilda arbetstoppar, men nu är det en enda konstant stresstopp. Så har det varit sedan pandemin började.”
– Vi har lagerarbetare som vittnar om att de inte ens kan stanna till i 30 sekunder för att prata med kollegorna utan att företaget vet om det och kommer och ifrågasätter. De anställda förväntas bete sig som robotar istället människor, bara för att öka företagens marginaler. Orimligt är vad det är, kommenterar Linda Palmetzhofer, ordförande för Handels.

Ohållbar last mile
Rapporten har även titta på last mile-branschens hållbarhetsanspråk, konstaterar att det saknas tillförlitlig data och transparens om vad fordonen egentligen tankas med, men att offentlig statistik från Trafikanalys visar att att bara tre procent av de lätta lastbilarna har förnybart i tanken. ”I praktiken behöver fler av e-handelns transporter ske med förnybara bränslen i tanken. Och som redovisats tidigare räcker det inte med förnybart biobränsle utan det behövs också andra drivmedel, som el och vätgas, för att uppnå större miljömässig hållbarhet.”
Fackens förslag:
För att komma till rätta med vad fackförbunden uppfattar som en ohållbar prispress på frakt, anser de att frakt och returer skulle behäftas med en lagstadgad avgift. Dessutom att en genomlysning av social och miljömässig hållbarhet i e-handelns logistikkedjor, borde genomföras. Att plattformsföretag borde betraktas som arbetsgivare med tillhörande arbetsgivaransvar, och att en branscchstandard för ”hållbar e-handel” borde införas. Dessutom borde krav på utsläppsrapportering införas, anser fackförbunden.
Av Klara Eriksson
Läs hela rapporten här.