Ny rapport: värdekedjorna kortas ner

En ny rapport från Teknikföretagen, som bygger på s k input/output-analys, där flödena mellan olika branscher eller regioner beaktas, visar att de globala värdekedjorna har kortats sedan finanskrisen 2008. Mycket talar för att de kommer fortsätta göra det och att produktionen framöver kommer koncentreras regionalt: till Europa, Asien etc.

– Varu- och tjänsteproduktion idag är tätt sammanflätad i värdekedjor och därmed ömsesidigt beroende. Det gör att traditionell statistik ger en delvis missvisande bild av Sveriges ekonomi, kommenterar Lena Hagman, ekonom på Teknikföretagen, den nya rappporten.

Med hjälp av så kallad input/output-analys (I/O) så har Teknikföretagen tagit fram en mer rättvisande bild, som fångar upp såväl direkta som indirekta effekter i värdekedjorna. Industrin som andel av Sveriges BNP har under de senaste åren stabiliserats på cirka 20 procent, enligt I/O-statistiken.

Lena Hagman. Foto Teknikföretagen

– Vi kan i vår rapport visa att industrin varit en stor jobbskapare under de senaste åren. Från 2015 till 2018, för vilken det nu finns ny statistik, så ökade antalet sysselsatta i industrin med hela 43 000 personer. Sammantaget sysselsatte därmed industrin, direkt och indirekt, 814 000 personer 2018.

För varje direkt sysselsatt inom industrin skapas 1,2 jobb hos underleverantörer: sysselsättningsmultiplikatorn är alltså 2,2. Denna relativt stora multiplikator är förklaringen till att industrisysselsättningen ökat så pass mycket mellan 2015 och 2018.

– Kopplingen mellan varu- och tjänsteproducerande företag i Sverige är starkare än i många andra länder i Europa. Det är även en av förklaringarna till att svensk BNP inte fallit så djupt som i många andra länder under Coronakrisen, säger Lena Hagman.

Ett antal olika metoder – som alla baseras på I/O-data – används i rapporten för att analysera olika tjänstesektorers bidrag till exporten, utrikeshandelsberoende och internationell konkurrensutsatthet.

– Att varu- och tjänsteproducenter är så pass inflätade i varandra innebär samtidigt att en väldigt stor del av den svenska ekonomin är utsatt för internationell konkurrens. 37 procent av det totala förädlingsvärdet (BNP) i Sverige produceras tack vare efterfrågan på näringslivets exportprodukter, kommenterar Robert Tenselius, ekonom på Teknikföretagen.

Ökad regionalisering spås fortsätta

Teknikföretagens studie visar även att exportindustrins globala värdekedjor har kortats sedan finanskrisen 2008. Importandelen i Sveriges tillverkningsindustri ökade fram till och med år 2008, då den toppade på 35,5 procent.

Trendbrottet karaktäriseras av att industrins importandel minskat medan industrins andel inhemsk, direkt produktion ökat. Importandelarna har minskat främst från en rad utvecklade ”högkostnadsländer”. Mot strömmen går industrins importandel av insatsvaror från Kina.

Enligt rapporten talar många samverkande trender, bland dem industrins automatisering och ökad protektionism, för att de globala värdekedjorna kommer att fortsätta kortas ned och att produktionen koncentreras alltmer till regioner, som till Europa, Asien och så vidare.

“Frågan kvarstår om ökad automatisering och effektivisering av produktionsprocesser kan uppväga negativa effekter av ökad protektionism. Risken för att denna leder till ineffektiv produktion, ökade produktionskostnader och även stigande inflation är överhängande, men skulle kunna motverkas genom en återgång till ökad liberalisering av världshandeln” skriver rapportförfattarna.