Efter en period av förhandlingar utlyser nu järnvägsarbetarnas fackförbund i Storbritannien nya strejker med start den 27 juli. Samtidigt kommer varningssignaler om att 115 000 järnvägsarbetare i USA kan gå ut i strejk, och skapa kaos för amerikanska logistikkedjor.
Den 21 juni inleddes den största järnvägsstrejken på över 30 år i Storbritannien när över 40 000 av brittiska järnvägsarbetare lämnade sina arbetsplatser. Fackföreningen RMT har bland annat arbetat för att rädda jobb från digitalisering och att få till lönehöjningar som motsvarar dagens levnadskostnader; de menar att reallönerna för de anställda har minskat de senaste åren, sett till inflation. Strejken genomfördes under tre dagar för att sedan återgå till förhandlingar, med små effekter på godstrafiken.
Nu verkar förhandlingarna ha fallit samman igen, enligt tidningen The Guardian som rapporterar att facket utlyser en ny strejk under 24 timmar den 27 juli, följt av ytterligare 24-timmarsstrejker den 18 och 20 augusti. De menar att erbjudandet från arbetsgivarna, med det statliga Network Rail i spetsen, är “ynkligt” med sina 4 procent löneökning för 2022 och eventuellt ytterligare 4 procent för 2023 om arbetarna accepterar förändringarna i arbetsförhållanden.
– Erbjudandet från Network Rail innebär en reell lönesänkning för våra medlemmar och den ynka summan är villkorad av att RMT-medlemmar går med på drastiska förändringar i sitt arbetsliv, kommenterar Mick Lynch, generalsekreterare för RMT.
Network Rail kritiserar beslutet att gå ut i strejk och menar att den brittiska järnvägen är i behov av modernisering för att bli ekonomiskt hållbar.
115 000 strejkare i USA
Även i USA växer hotet för strejker på järnvägarna, mycket på grund av ökad godstrafik, det rapporterar FreightWaves. Problemet grundar sig enligt sajten i flera år av så kallade effektiviseringar som i sin tur lett till personalnedskärningar. Men enligt personalen har dessa effektiviseringar, ex. allt längre godståg som går mycket långsammare, lett till längre arbetsdagar och mer tid hemifrån. Sedan kom coronapandemin 2020 då godsnivåerna sjönk och företagen sa upp personal.
Nu när godsnivåerna går upp igen har företagen svårt att hitta ny personal i tillräckligt hög takt, vilket pressar de redan utmattade anställda ännu mer. Fackföreningarna menar att förhandlingarna inte leder någonstans och att företagen inte gör tillräckligt för att adressera situationen. Därför har de röstat för att använda sig av strejk om inget händer.
Från början varlsade facken om strejk redan nu i veckan, men för att förhindra det har president Biden signerat en exekutiv order om att etablera en krisgrupp som ska hantera dispyten. Det skjuter upp strejken 30 dagar, den tid gruppen har på sig att hitta en väg framåt i förhandlingarna. Men om inte det lyckas är risken för strejk överhängande.
