5,5 miljoner ”gig-jobbare” i EU beräknas vara felaktigt bedömda som egenföretagare. Nu har EU-kommissionen presenterat ett förslag till nytt direktiv som ska tydliggöra när plattformsföretag är arbetsgivare, och därmed ge bättre arbetsvillkor för plattformsarbete.
Över 28 miljoner människor i EU beräknas idag arbeta via digitala plattformar, varav 5,5 miljoner räknas som egenföretagare, fast de får alla sina uppdrag från ett och samma företag. Till 2025 beräknas den totala siffran stiga till 45 miljoner så kallade gig-jobbare. Nu har EU-kommissionen presenterat ett förslag till direktiv om bättre arbetsvillkor för plattformsarbete, vilket bland annat ska tydliggöra vem som är arbetsgivare.
Det föreslagna direktivet innehåller en förteckning över kontrollkriterier för att fastställa om plattformen är en arbetsgivare. Om plattformen uppfyller minst två av kriterierna ska den i lagens ögon anses vara en uppdragsgivare. På så vis ska även personer som arbetar via plattformar få tillgång till de arbetsrättigheter och sociala rättigheter som följer av att vara anställd, såsom rätt till minimilön, kollektiva förhandlingar, betald semester och pension.
– Vi måste göra det mesta av de digitala plattformarnas potential att skapa nya jobb. Men vi måste också se till att jobben är av hög kvalitet och inte leder till otrygghet, så att personer som arbetar via dem har säkerhet och kan planera för framtiden, kommenterar Nicolas Schmit, EU-kommissionär med ansvar för sysselsättning och sociala rättigheter.
Direktivet vill också göra digitala arbetsplattformars användning av algoritmer mer transparent, se till att algoritmerna står under mänsklig tillsyn så att arbetsvillkoren uppfylls och ge rätt att bestrida automatiserade beslut. Dessa nya rättigheter kommer att beviljas både anställda och äkta egenföretagare.
”Olyckligt att EU går mot en federalistisk arbetsrätt”
Niklas Beckman, arbetsrättsjurist på Svenskt Näringsliv, anser att förslaget är långtgående och reglerar vad som är nationella angelägenheter och bör motverkas av den svenska regeringen och arbetsmarknadens parter.
– Det är djupt olyckligt att EU fortsätter att driva hårt mot en federalistisk arbetsrätt. I takt med att allt fler frågor där parterna tidigare varit fria att hitta lösningar flyttas till EU-nivå utarmas den svenska modellen. Det säger sig självt att regler som kommer från parterna svarar bättre mot behoven hos de svenska företagen och deras anställda än en central EU-lagstiftning, säger Niklas Beckman i ett pressmeddelande.
Han menar att förslaget också kan påverka det svenska näringslivet negativt.
– De flesta företag börjar i liten skala och det är vanligt att de erbjuder tjänster via en digital plattform som en app eller hemsida. Att det inte ska kunna ske utan att tjänsteutövaren presumeras vara anställd om det inte motbevisas i domstol skulle få starkt negativa konsekvenser för möjligheten att driva företag och erbjuda tjänster via digitala plattformar i Sverige, fortsätter han.
Wolt är positiva
Matleverantören Wolt har tidigare flaggat för att nya krav kommer påverka deras affärsmodell. Men enligt DN välkomnar de ändå det nya förslaget om en tydlig rättslig ram att förhålla sig till i en arbetsmarknad som kännetecknas av flexibilitet.
– Det är uppenbart att plattformsarbete ger ett unikt värde till arbetsmarknaden genom sin flexibilitet, så det är viktigt att ha en tydlig rättslig ram för det. Vi ser fram emot att fortsätta diskussionerna med EU och andra intressenter under de kommande 1–2 åren för att säkerställa att slutresultatet speglar det kurirerna vill ha: att fortsätta fritt kunna bestämma när och hur de ska arbeta samtidigt som de har rättvisa löner och ett gott socialt skyddsnät, kommenterar företaget till tidningen.
Av Emanuel Lehtonen
