Att en lagerlåda bara är att smälla upp, det gäller inte längre. I takt med omställningen krävs alltmer el, och högre krav ställs på hållbarhet.
– Det gör oss mer beroende av att samverka, både med nätleverantörer och med andra företag i områdena vi verkar i, för att dela på kapaciteten och klara omställningen, säger Maria Kristensen på Ica Fastigheter.
Ur Dagens Logistik nr 3 2022 – nytt nummer ute nu!
I augusti blev Icas e-handelslager i Arendal Sveriges första logistikfastighet med Breeams högsta certifieringsnivå: Outstanding. Det 17 200 kvm stora lagret ligger i Arendal, Göteborg och byggdes av NCC 2020, och var en av finalisterna till Årets Logistiketablering 2020.
Projektet hade från början ambitionen att nå Breeam Nivå Excellent, men under processen höjdes ambitionen till att nå Outstanding. I Norden är det bara ett annat lager som nått Outstanding; Askos nya lager i Oslofjord, Norge.
– Det är jättekul, men också viktigt. Om vi ska nå nettonoll så behövs den här basen i alla våra fastigheter, att de är miljöcertifierade. Sen har det tagit tid att få certifieringen för lagret i Arendal på plats, det har krävt en hel del dokumentation, då vi tagit poäng som vanligtvis inte tas för logistikfastigheter. Det i kombination med att kyllager är en komplex produkt, som tar tid för en granskare att sätt sig in i, säger Maria Kristensen, chef för Inhyrda lokaler & Logistikfastigheter på Ica Fastigheter.
Ökad eget ägande
Ica Fastigheter äger sex av Icas totalt tio lager i Sverige. 2020 köpte bolaget loss sitt centrallager i Västerås av Saltängen, ett led i att kunna utveckla fastigheten. Där byggs nu ett nytt blomlager och ett automatiserat fryslager. Även i Brunna, där Ica nyligen etablerat nytt e-hadelslager, ser bolaget över möjligheterna till ytterligare en lageretablering: en 65 000-70 000 kvm stor lagerfastighet på fastigheten Tång 2:5 (Upplands Bro kommuns video om planerna).
– Vi har en kombination av egna lager och hyrda fastigheter, där en stor andel ägs av Catena. Vi har omvärderat vårt ägande i vissa lägen där vi anser det strategiskt viktigt att öka kontrollen över utvecklingen av våra lagerytor.
När det gäller e-handelslogistik så ser Maria Kristensen ett framtida behov av lager i citynära lägen.
– Rent logistikmässigt finns det fördelar med att ligga citynära där man kör med mindre distributionsfordon. Samtidigt finns det fördelar med att ha grannar med liknande verksamhet, med tillgång till service som tankning, elladdning och truckstop.
Omställning kräver samarbete
Omställningen till eldrivna transporter kommer bli en utmaning inom logistikfastigheter framåt, menar Maria Kristensen.
– Det är inte bara att bygga en lagerlokal, om vi ska klara omställningen till nettonoll så måste även verksamheten ha möjlighet att ställa om och då behövs det elkapacitet, både för lagerdriten och för transporterna. Den kapaciteten blir allt svårare att hitta, där ser vi en stor utmaning idag.
För att lyckas krävs ökat samarbete, menar hon.
– Dels med måste vi samverka och ha en proaktiv dialog med regionala nätverksleverantörer och Svenska Kraftnät, som idag har väldigt långa tillståndsprocesser. Sen tror jag att vi behöver ökad samverkan med andra företag i de områden vi verkar, titta på vilka kapacitetsbehov vi har gemensamt och när under dygnet vi behöver kapaciteten, för att få elen att räcka till.
När det gäller reglerna för solelproduktion så tycker Maria Kristensen att en översyn behövs.
– Installerar vi en solcellsanläggning som producerar mer än 499 kilowatt så får vi betala skatt för el vi själva nyttjar. Det rimliga vore att man gör en översyn över beskattningen. Samtidigt blir ju elen dyrare, så de här projekten blir alltmer lönsamma, även om återbetalningstiden är lång. Men det måste göras, om vi ska kunna vara med och bidra till alternativa energikällor.
Av Hilda Hultén
