Panattoni om miljardaffären: “Vi är inte mätta”

I förra veckan offentliggjordes den största affären för detaljplanerad mark i Sveriges historia när Panattoni köpte mark av Kilenkrysset för 3,1 miljarder SEK. Nu berättar Panattonis Nordenchef Fredrik Jagersjö Rosell om planerna framåt för Dagens Logistik: “Vi kommer att köpa ännu mer mark, målet är att bli marknadsledande”

Den 8 juni offentliggjorde logistikfastighetsutvecklaren Panattoni att man köper 121,3 hektar logistikmark mark av Kilenkrysset i Stockholmsregionen och Skåne för 3,1 miljarder SEK – den största affären av detaljplanelagd mark någonsin i Sverige. Totalt planerar Panattoni nu att spekulativt bygga 19 lager på de sju tomterna, där det går att bygga drygt 660 000 kvm lokalyta.

– Panattoni har alltid som mål att bli marknadsledande när vi går in i en ny marknad, och Sverige är inget undantag. Vi kommer att börja bygga i princip omgående och jag gissar att vi kommer att färdigställa mellan 200 000–250 000 kvm logistikyta i Sverige under 2023, berättar Fredrik Jagersjö Rosell, ny Nordenchef på Panattoni sedan december.

Fredrik Jagersjö Rosell. Foto Panattoni

Panattoni har alltid som mål att bli marknadsledande och Sverige är inget undantag.

Panattoni är Europas största renodlade logistikfastighetsutvecklare, och strategin är att bygga spekulativt i “lagom” hög takt.

– Det finns ett stort sug efter ytor, både från våra befintliga hyresgäster i övriga Europa och från nya kunder.

Stort behov av spekbyggen

Enligt Fredrik Jagersjö Rosell har Sverige en hög andel BTS-utveckling (built to suit) inom logistikfastigheter, där hyresgäst redan är klar vid byggstart. Det finns därför en brist på spekulationsbyggda ytor på marknaden.

– Det är en del lager som uppges byggas på spekulation i Sverige, men ofta är det en sanning med modifikation. Det är inte allt för sällan utvecklarna har en tagare till delar av ytorna, eller är väldigt nära en signering med en kund när de sätter spaden i jorden. Vi tror därmed att andel som byggs på spekulation är lägre än vad som anges och vi vill verkligen förse marknaden med moderna vakanta ytor, skapa det värdet och fylla det behovet där hyresgästerna kanske inte kan eller vill vänta ett år på inflyttning.

Strängnäs får ett rejält lyft som logistikläge när Panattoni nu storsatsar i kommunen. Totalt ska ett tiotal logistikfastigheter byggas här, med en takt på två hus per år. Bild Panattoni.

Av de 19 lager som Panattoni nu planerar att bygga i Sverige kommer ett tiotal byggas i Strängnäs, där merparten av marken finns. De övriga tomterna finns i Enköping, Nykvarn, Rosersberg och Staffanstorp. Planen är att börja bygga omgående.

– Vi planerar för byggstart så snart som möjligt på i princip alla lokationer. Sen kommer vi inte att bygga allt på en gång i Strängnäs, utan målet är att utveckla ungefär två hus per år och lokation, berättar Fredrik Jagersjö Rosell.

Han betonar att miljardköpet av Kilenkrysset inte är den enda markaffären bolaget planerar.

– Vi är absolut inte mätta – planen är att köpa mer mark i andra lägen som kompletterar den marken vi nu köpt, exempelvis i Skåne, Göteborg, i andra delar av Mälardalen och längs hela E4. Diskussioner pågår om det.

Vi är absolut inte mätta – planen är att köpa mer mark i andra lägen

Affären ett lyckokast

Att Kilenkryssets markportfölj kom ut till försäljning precis när Panattoni inledde sin satsning i Sverige var ett lyckokast, menar Fredrik Jagersjö Rosell.

– Det var ett otroligt flyt, jag tror att affären kom ut tio dagar efter att vi startade i december och vi har jobbat intensivt med den sedan dess. Det här var en helt perfekt affär för oss, och ger oss verkligen muskler och möjligheter att inleda vår resa i Svergie.

Det är marknaden som styr hur mycket vi utvecklar. Just nu är den marknaden glödhet…

När det gäller hur mycket Panattoni kommer att investera och utveckla i Sverige så finns det ingen övre gräns.

– Vår affärsidé är att utveckla och sälja, och det är marknaden som styr hur mycket vi utvecklar. Just nu är den marknaden glödhet, behovet av logistikytor är enormt och likaså investerarintresset, så man kan ju säga att vi har obegränsade resurser.

Av Hilda Hultén