Positiv vändning för tågtransport

Under första halvåret 2022 ökade godstransporterna på järnväg med 10,5 procent i Sverige, och samma trend syns i hela Europa. “Konkurrenskraften har stärkts, särskilt när det gäller gränsöverskridande transporter” säger Gustaf Engstrand på Tågföretagen

Enligt det internationella kombitransportorganet UIRR så ökade kombitrafiken i Europa med närmare 11 procent under 2021, räknat i tonkilometer. I Sverige ökade volymerna järnvägsgods med 3,8 procent till 72,5 miljoner ton under 2021, och under 2022 har godsvolymerna på järnväg ökat med 10,5 procent under första halvåret.  

Efter många år av tuffa kommersiella förutsättningar för kombitransporter, ser pendeln nu ut att ha vänt, menar Gustaf Engstrand, näringspolitisk chef på Tågföretagen.

– Vi har pratat om den här länge, tidigare kanske i stark motvind, både från politiken och från myndigheter. Men de senaste två åren har vi sett en tydlig förändring till tågets fördel, där konkurrenskraften stärkts, särskilt när det gäller gränsöverskridande transporter, säger Gustaf Engstrand.

Sverige har ett antal tågoperatörer inom kombitrafik; där några exempel är Green Cargo, Hector Rail, Sandahls, TX-logistik, Real Rail och Norska Cargonet, som lämnade Sverigemarknaden för tio år sedan, men nu utökar sin trafik kraftigt mellan Sverige och Norge. 

– Vi får positiva signaler från tågbolagen som kör kombitrafik, med nya linjer som startar och utökad trafik. Sen är tågpendlarna till och från hamnarna en viktig bidragande orsak, inte minst Göteborgs hamn som har ett 20-tal tågpendlar och från Trelleborg där kombitrafiken också växer.

Flera drivkrafter

Enligt Gustaf Engstrand finns en rad drivkrafter bakom medvinden för kombitrafiken:

– När EUs nya cabotageregler infördes 2007–2010 blev konkurrensen från vägtransporterna brutal. Det har helt enkelt varit för billigt att köra godset på lastbil och kombitrafiken har inte kunnat konkurrera. Nu har cabotagereglerna förbättrats och skärpts, vilket gör det svårare att få tag i billiga utländska chaufförer för att köra lastbilarna. Även den ökande reduktionsplikten har bidragit. Krisläget i Europa, bränslekrisen och de stigande bränslepriserna, tillsammans med tydliga politiska ambitioner på EU-nivå om att den här omställningen behöver ske är faktorer som just nu påverkar förutsättningarna.

Även pandemin har bidragit, menar han:

– Pandemin fick effekten att järnvägen fick bevisa sig som ett pålitligt transportalternativ i kris. De gränsöverskridande järnvägstransporterna fungerade betydligt bättre än vägtransporterna, med mindre störningar och förseningar. Jag tror att många varuägare tar med det i beräkningen på ett annat sätt nu än tidigare.

Järnvägen fick bevisa sig som ett pålitligt transportalternativ i kris

Kan ge konkurrensfördel framåt

Visst finns det utmaningar för kombitrafiken – en av dem är att järnvägsnätet börjar bli trångt. Just nu har Trafikverket också problem med planeringen, vilket gjort att Tågplanen för 2023 ser ut att bli rejält försenad.

– Det går att alltid få tåglägen, men det blir mer och mer väntetid för godstrafiken på rutterna. Vi brukar kalla det för ”skogstid” när tågen får stå och vänta. Det gör att transporterna tar längre tid, och att sårbarheten ökar.

Sammantaget ser utvecklingen dock ljus ut, och de företag som satsat strategiskt på att lägga sina transporter på räls kan få en konkurrensfördel framöver, menar Gustaf Engstrand.

De som arbetat systematiskt med en anslutning till järnvägen kommer att ha en konkurrensfördel framöver

– Ta Ica till exempel, de har aldrig gett järnvägen som transportslag en ärlig chans, och planerat sin logistik utifrån vägtransporter. Deras lager ligger utan tåganslutning, medan företag som Lidl och Coop satsat på järnvägstransporter under många år och sett till att de har tåganslutna lager.

Idag gör Coop omkring 30 procent av sina transporter i Sverige med järnväg, och bolagets nya centrallager i Eskilstuna som öppnar 2024 har två egna elektrifierade spår in på tomten, vilket förbättrar kapaciteten och effektiviteten ytterligare.

– Jag tror det kan gynna sådana aktörer framöver, alltså de som arbetat systematiskt med en anslutning till järnvägen kommer att ha en konkurrensfördel med billigare och effektivare transporter, säger Gustaf Engstrand.

Av Hilda Hultén