Efter långa förhandlingar nådde Tidöpartierna i helgen en överenskommelse om den aviserade sänkningen av reduktionsplikten. Från årsskiftet 2024 ska reduktionsplikten för diesel sänkas från dagens 30,5 procent till 6 procent, vilket innebär ca 5,50 kronor per liter i sänkning. Detta trots omfattande kritik om att det hämmar klimatmålen.
Tidöpartierna gick till val på att sänka reduktionsplikten till vad de kallade EUs lägsta nivå för att få ner bränslepriserna. Utöver att få igenom en marginell sänkning vid årsskiftet 2022/2023 har partierna sedan valet förhandlat om vad exakt EUs lägsta nivå innebär, vilket görs svårare eftersom EU inte bestämt vilken nivå det blir. Men i helgen landade partierna i en överenskommelse: vid årsskiftet ska reduktionsplikten sänkas till 6 procent för diesel och 6,5 procent för bensin, enligt en debattartikel på DN.
Idag ligger reduktionsplikten på 30,5 procent för diesel och 7,8 procent för bensin. Förändringen ska enligt partiernas beräkning spara 5,50 kronor per liter diesel från den 1 januari 2024. I debattartikeln motiverar de beslutet delvis med att det kommer göra transporterna, och därmed produkter såsom livsmedel, billigare i det svåra ekonomiska läget vi nu befinner oss i.
”Utsläppen från biltrafiken måste fortsätta minska i snabb takt. Men reduktionsplikten är inte en effektiv åtgärd för att främja omställning – utan enbart destruktiv för hushållens ekonomi”, skriver Tidöpartiernas partiledare i debattartikeln.
Branschorganisationen Transportföretagen har tidigare uttryckt sin oro inför en alltför stor sänkning av reduktionsplikten och har efterfrågat en balanserad politik. I en fristående rapport av Per Kågesson, framtagen på organisationens uppdrag, föreslogs istället en gemensam reduktionsplikt på bensin och diesel på 18 procent, som sedan trappas upp till 23 procent till 2030.
Socialdemokraterna kräver redovisning
Redan dagen innan avtalet presenterades krävde Socialdemokraterna, genom ett utskottsinitiativ i riksdagens miljö- och jordbruksutskott, att Tidöpartierna redovisar sänkningen och de konsekvenser den innebär. De vill bl a veta hur både Sveriges klimatmål 2030 och EUs klimatmål inom Fit-for-55 ska uppnås med förslaget. Enligt dem medför menar en kraftig sänkning av reduktionsplikten också kompensatoriska åtgärder som drabbar både företag och hushåll.
”Det kan exempelvis handla om hastighetsbegränsningar, trängselskatter eller att svenska skattemedel behöver omprioriteras till att köpa utsläppsrätter utomlands. Dessa behöver finnas med i det förslag som regeringen remitterar för att remissinstanserna och riksdagen ska kunna ta ställning till förslaget på ett seriöst sätt. De säkerhetspolitiska aspekterna av ett ökat beroende av diktaturers olja behöver också redovisas”, skriver Socialdemokraterna i ett pressmeddelande.
Elektrifiering är vägen framåt
I Tidöpartiernas vilja att sänka reduktionsplikten lyfts istället elektrifieringen fram som den huvudsakliga vägen för att sänka utsläppen från vägtrafiken. Detta trots en granskning från SVT i fjol som visar att reduktionsplikten idag gör sju gånger större klimatnytta än elektrifiering. Även The Unsustainability Report 2023 lyfte slopad reduktionsplikt som ett hinder, då det dämpar företags vilja att investera i fossilfria transporter.
Partierna menar att de biobränslen som idag används för vägtrafik i Sverige bättre kan användas på annat håll, där tekniken för elektrifiering ännu inte finns. De lyfter bland annat EUs nytillkomna beslut om en europeisk reduktionsplikt för flygtrafiken.
”Att lägga alla ägg i samma korg och satsa allt på reduktionsplikten är därmed en sorts konstgjord andning för en gammal teknik. Vi vill ta vara på det teknikskifte som nu är på väg på bred front och att använda den begränsade resurs som biobränslen är där den behövs som mest, nämligen i flygtrafik och sjöfart”, skriver de.
Av Emanuel Lehtonen
