Delegationen för cirkulär ekonomi föreslår i en ny rapport att resurseffektivitet borde lyftas upp som ett eget miljökvalitetsmål. “Det är det enskilt viktigaste förslaget som också kommer ha störst effekt” sa Klas Gustafsson, ledamot i delegationen på Cleantechs seminarium förra veckan.
Delegationen för cirkulär ekonomi kom till 2018 på regeringens initiativ och består av företrädare från näringslivet, experter och forskare. Deras uppdrag är att hjälpa till att förverkliga den strategi och handlingsplan som lagts för att ställa om Sveriges ekonomi i cirkulär riktning. På onsdag den 14 april lämnar delegationen över sin årliga rapport med förslag på åtgärder, till miljö- och klimatminister Per Bolund.
Tio förslag lyfts upp: förslagen behandlar hela kedjan för att göra en cirkulär ekonomi möjlig; från kartläggning av resursflöden till utbildningsinsatser, verktyg och regler för offentliga inköp och ökad tillgänglighet på återvunna material.
– Om jag ska ta ut det enskilt viktigaste förslaget då är det resurseffektivitet som en egen miljövision. Ett sjuttonde miljökvalitetsmål. Då får man ett andhål och något att hänga upp saker mot, sa Klas Gustafsson, ledamot i delegationen och vice vd på Tekniska verken i Linköping, när han inledde Cleantechs webinar “Cirkularitet i praktiken” i förra veckan.
Inte slösa prio ett
Resurseffektivitet handlar i det här fallet om att göra mer med mindre, exempelvis att få ut mer av de “jungfruliga”, eller nya, material så att produktens livscykel förlängs så mycket som möjligt. Om en produkt görs för att klara av att användas i flera led innan den återvinns ökar materialets värde ytterligare.
– Därför tycker jag att det är det enskilt viktigaste förslaget som också kommer ha störst effekt.
När det gäller plast- och materialflöden pekade Klas Gustafsson, vid frukostseminariet på temat cirkularitet, på vikten av hållbara designstrategier som ett annat sätt att undvika slöseri på resurser. Klas nämnde att 80 procent av cirkularitetsnivån i produkter bestäms redan i designskedet. Som exempel använde han ketchup.
– Man går in i sin mataffär och det en hel hylla med många olika fabrikat av ketchup. Två fabrikat som säljer väldigt mycket märker ut sig. Den ena av dem har en genomskinlig förpackning och den andra har en illröd. Färgningen i den illröda omöjliggör återvinning men är den transparent är det inga problem. Det här sånt här man måste tänka på redan i designskedet. Hur kan vi behålla produkter och material i bruk så de har så lång produktlivscykel som möjligt?
Utöver resurseffektivitet och hållbar design pratade Klas om offentlig upphandling som ett verktyg för att uppnå målen.
– I och med att det är så stora värden som omsätts så är det ett väldigt kraftigt verktyg om vi kan få offentlig sektor att ställa om till cirkulär ekonomi.
Av Emanuel Lehtonen
