Bildandet av de statliga bolagen Svevia och Infranord skulle lösa konkurrensproblem, ge högre produktivitet och effektivitet samt pressa upphandlingspriserna på väg- och järnvägsmarknaden. Nästan 15 år senare genomför Riksrevisionen en granskning av bolagiseringen. Slutsatsen: bolagen missar sina ekonomiska mål och Trafikverkets upphandlingar hämmar innovation.
Svevia och Infranord blev separata statliga bolag genom att plocka ut produktionsenheterna ur Vägverket och Banverket för att göra dem till egna verksamheter. Orsaken var att man ville förbättra såväl konkurrenssituationen och prisläget på marknaden som produktiviteten hos Trafikverket.
Igår, 28 maj, publicerade Riksrevisionen en granskning av bolagiseringen där man tittat på huruvida målen har uppnåtts. De konstaterar att konkurrensen har ökat på någon delmarknad och att Trafikverkets förfrågningsunderlag delvis har blivit bättre. Men de ser också att flera delmarknader inte visar någon förbättring och att Trafikverkets upphandlingar hämmar innovation.
Bristfällig beställarkompetens
Flera av dessa mål hänger ihop med Trafikverkets beställarkompetens. Och även om Riksrevisionen kan se signaler på att konkurrensen ökat något så är utvecklingen otydlig. Till exempel är antalet anbud per upphandling i stort sett oförändrat på tre av fyra delmarknader.
Trafikverket har heller inga mätbara målsättningar när det gäller beställarkompetens. Granskningen visar också att trots myndighetens åtgärder att utveckla kompetensen så är det arbetet bristfälligt. Ett sätt man att förbättra beställarkompetensen är att samla in synpunkter från anbudsgivare, men myndigheten samlar bara in synpunkter från vinnande anbudsgivare. Dessutom gör man bara detaljerade uppföljningar i vissa upphandlingar.
Trafikverket uppger också att de har arbetat med att främja innovation i sina upphandlingar, men enligt Riksrevisionen har detta inte lyckats. Snarare har andelen utvecklingsfrämjande upphandlingar minskat de senaste åren.
Svårt att uppnå ekonomiska mål
De två statliga bolagen har inga mål när det gäller produktivitet och följer heller inte upp denna utveckling. Enligt Riksrevisionens beräkningar har dock båda bolagens produktivitet ökat svagt sedan bildandet.
Däremot har de tre tydliga ekonomiska mål som berör avkastning på eget kapital, soliditet och utdelning. Enligt granskningen kämpar båda med att uppnå dessa mål och det är svårt att avgöra huruvida de arbetar effektivt för att uppnå dem. Riksrevisionen lyfter fram att Svevia bara har uppnått sitt avkastningsmål 7 av 14 år medan Infranord lyckats 3 av 12 år. Båda bolagen förklarar problemen med förekomsten av olönsamma projekt. Problemet är att Svevia inte utvärderar vidtagna åtgärder mot olönsamma projekt, Infranord anger inte ens några konkreta åtgärder.
Infranord säger i ett pressmeddelande att man välkomnar Riksrevisionens granskning. De skriver också att de arbetar med att främja lönsamheten.
– Under 2023 inledde Infranord ett transformationsarbete med fokus på ökad stabilitet, lönsamhet och tillväxt. Transformationen skapar förutsättningar för Infranord att möta våra uppsatta mål i närtid samtidigt som vi lägger grunden för framtida utveckling av ett starkare Infranord, kommenterar Stefan Gustavsson, vd och koncernchef på Infranord.
Rekommenderar uppföljning
Riksrevisionen konstaterar i sin rapport att regeringen har en viktig roll för att säkerställa att riksdagens intentioner med bolagiseringarna ska uppnås. Men regeringen har inte följt upp hur produktiviteten i bolagen utvecklats utöver deras årliga verksamhetsberättelse. Man har heller inte genomfört djupare analyser inför fastställande av de ekonomiska målen.
Nu rekommenderar Riskrevisionen regeringen att bl a överväga en uppföljning av bolagens produktivitetsutveckling för att återrapportera till riksdagen samt att genomföra en systematisk uppföljning och utvärdering av bolagens åtgärder för att uppnå sina ekonomiska mål.
Till Trafikverket skickar man rekommendationen att fortsätta arbetet med att förbättra beställarkompetensen, till exempel genom att inhämta synpunkter från samtliga anbudsgivare. De uppmanas också att utveckla arbetet med att främja innovation i upphandlingar för att öka produktiviteten på anläggningsmarknaden.
Stöp om Trafikverket
Under våren har Socialdemokraterna och Miljöpartiet gjort gemensam sak i riksdagens trafikutskott. De föreslår att Trafikverket läggs ner och delas upp i gamla Banverket och Vägverket igen, med motiveringen att sammanslagningen inte fungerat och att järnvägen missunnas.
Av Emanuel Lehtonen
