Trafikverket underskattar systematiskt kostnaderna för ny infrastruktur och när uppgifter om hur kostnaderna skenar kommer till regeringens kännedom, så omprövar man sällan sina investeringsbeslut, det visar en granskning från Riksrevisionen.
Granskningen visar att Trafikverket systematiskt underskattar kostnaderna för föreslagna investeringsobjekt. För de 142 investeringsobjekten i den senaste revideringen av nationell plan var den genomsnittliga kostnadsökningen 39 procent på bara fyra år, totalt 58 miljarder kronor.
– Det är framför allt under planeringsfasen som systematiska kostnadsökningar uppstår. Under projektets byggfas finner vi inga systematiska kostnadsavvikelser, säger Magnus Landergren, projektledare för granskningen, i ett pressmeddelande.
Riksrevisionen konstaterar också att regeringen sällan omprövar fattade investeringsbeslut när kostnaden visar sig bli högre. Detta trots att planeringssystemet innehåller ytterligare två kontrollstationer just för att möjliggöra omprövningar när ny information tillkommer.
Granskningen visar vidare att Trafikverkets arbete med kostnadskalkyler har ett antal brister. Trafikverket genomför till exempel inte någon löpande utvärdering av vad som orsakar de identifierade kostnadsökningarna, vilket gör det mycket svårt att motverka liknande händelser i framtiden. De kostnadsökningar som uppstår under planeringens gång kommuniceras inte heller utåt, vare sig av regeringen eller Trafikverket.
Snabba på processen
Affärstidningen Offentliga affärer har frågat Lars Hultkrantz, professor vid Örebro universitet, hur han ser på Riksrevisionens granskning:
– Problemet har varit känt i decennier, dels från internationella studier, dels mer begränsade svenska studier. Eftersom det handlar om mycket stora belopp, tiotals miljarder, är det anmärkningsvärt att enkla åtgärder, som att möjliggöra analys av kostnadsförändringar genom att samla kalkyler i olika projektstadier, inte gjorts förrän helt nyligen, säger Lars Hultkrantz, professor vid Handelshögskolan i Örebro, till tidningen.
– Riksrevisionen har flera goda förslag. En parameter som inte studerats här är tid till driftsättning. Den utgör en viktig aspekt när det gäller projektnyttan. I utvärderingen av de norska ops-projekten framhålls tidigare start som den viktigast effekten av ändrad driftsform.
