Rostock vill locka svenska godsflöden

Pandemin har slagit hårt mot Rostocks passagerartrafik, medan godsflödena legat stabilt. Med sitt centrala läge i norra Europa, och sin utbyggda landinfrastruktur i form av ett stort förgrenat järnvägsnät, vill hamnen locka framtidens hållbara flöden. 

Rostocks hamn byggdes upp och ut under DDR-tiden med stort fokus på intermodala flöden och ett väl utbyggd järnvägsinfrastuktur. Åren efter murens fall förlorade dock hamnen i stort sett hela volymen, när industrier lades ner eller flyttades till väst. Men redan 10-15 år senare var man uppe i DDR-nivåer igen. 

– Hamnen fick uppfinna sig själv på nytt, och i det spelade Sverige en stor roll: kortaste sträckan till Sverige från centraleuropa är Rostock-Trelleborg, säger Gernot Tesch, vd för Rostocks hamn. 

Sedan dess har volymerna kilat upp långt över DDR-tidens, men till skillnad från då går nu merparten av godset på väg, och Rostock har utvecklats till den betydande roro-hamn det är idag. Särskilt viktig är Sverigetrafiken, två tredjedelar av Rostocks volymer går idag till och från Sverige, med Stenas Lines färjor som avgår sex gånger per dag.

Gernot Tesch. Foto Rostocks hamn.

– Men järnvägsnätet finns kvar, är väl underhållet och har dessutom kapacitet för långa tåg på 740 meter, och det tror vi kommer vara en styrka. Hållbara transporter är framtiden, säger Gernot Tesch, som ser Rostocks “hinterland” som utmärkt för etableringar som kräver hållbara transporter. 

Centralt läge

Rostock har också det geografiska läget för sig, menar Gernot Tesch, då Europas nya batteri- och bilfabriker byggs i central- och Östeuropa. De kommer behöva svenskt stål och svenska batterikomponenter, och Rostocks hamn planerar även för att kunna bli en ny fordonshubb, och färdigställer ytor i hamnen för ändamålet. 

– Ni i Sverige gillar ju Tesla t ex, och den nya Tesla-fabriken byggs ju i Berlin-Brandenburg. 

Andra flöden som ökar över Rostock är de till Kina. Rostock har jackat in i “Nya Sidenvägen” genom en containerpendel till Kaliningrad, med 12 dagars ledtid till Kina från Rostock. pendeln skulle startat upp i januari 2020, men då bröt pandemin ut. 

– Men sedan startade pendeln ändå upp redan i april, då kineserna  behövde nå Italien med medicinsk utrustning, och sedan dess har den vuxit. Nu avgår den fyra gånger i veckan. 

Stena Lines färjor FS Mecklenburg-Vorpommern och M/S Skåne, trafikerar sträckan Rostock–Trelleborg. Foto Stena Line.

Sveriges enda tågfärja

Idag är Rostock även slutdestination för Sveriges enda tågfärja, i Stena lines regi. Tågfärjorna har haft svårt att konkurrera med rutten över Danmark efter bygget av Öresundsbron, och den ena efter den andra lagts ner de senaste decennierna, senast färjan till Sassnitz våren 2020. 

Men under pandemin har Rostock sett ökat järnvägsflöden: både i form av hela tåg och intermodala flöden. De intermodala flödena växte med 26 procent 2020, och nu byggs kombiterminalen ut, en utbyggnad som ska stå färdig i augusti. Även antalet skeppade tåg ökade, men det beror delvis på att visst gods inte tillåts går över bron över Stora bält efter en olycka i vintras. 

– Det är Stena som styr över tågfärjans framtid. Men jag kan konstatera att det vi behöver är stabila flöden, inte en tillfällig ökning eftersom det råder problem på andra håll, säger Gernot Tesch som påpekar att de nuvarande färjorna så småningom behöver bytas ut – vilket då innebär en stor investering för rederiet. 

Tågfärjans vara eller icke vara har lyfts till regeringsnivå, bland annat av beredskapsskäl.  

Av Klara Eriksson

Fakta: Rostock hamn

Under 2020 passerade 25 miljoner ton gods genom Rostock hamn, varav 5,5 miljoner gick på tåg. Rostock är Tysklands största rorohamn, där roro- och färjetrafiken med Sverige, Danmark, Finland och Litauen står för 60 procent av godsvolymen, och 510 000 trailers passerade 2020. En containerpendel till Kaliningrad startade 2020.